Slopad reklamskatt ska minska idrottens byråkrati

Förslaget är en del av budgeten för 2022, och finansdepartementet har skickat ut promemorian på remiss.

Redan 1996 års reklamskatteutredning (SOU 1997:53) namngav sitt slutbetänkande ”Avskaffa reklamskatten!”. Detta följdes upp med ett tillkännagivande från riksdagen 2002 om att reklamskatten borde avskaffas när det ekonomiska utrymmet tillåter.

Tjänar 50 miljoner 

Sedan har det dröjt. Att det nu tycks bli verklighet beror på pandemin. Syftet är att motverka ekonomiska följdverkningar av coronavirusets utbrott, särskilt för idrottsföreningar.

Vilken del av idrottsrörelsen som har mest att tjäna på detta är svårt att säga, enligt Björn Eriksson.

– Det beror lite på hur man mäter. När vi tittar på det rent ekonomiskt tror vi det rör sig om runt 50 miljoner kronor som idrotten tjänar in i rena pengar. Men minst lika viktig är all den administration som föreningarna nu slipper. För en liten idrottsförening i till exempel Ydre så betyder den minskade administrationen mycket, även om själva summan det rör sig om är ganska liten, säger han till Altinget.

Kan fokusera på barnen

Just administrationen var också något som finansminister Magdalena Andersson (S) kommenterade när förslaget släpptes. ”Nu tar vi bort en tungrodd administration så att idrottsföreningarna runt om i landet kan fokusera fullt ut på våra barn och unga och på sin verksamhet”, sa finansministern i ett pressmeddelande.

Calle Nathanson, ordförande för Ideell kulturallians och vd för Folkets hus och parker, säger i en skriftlig kommentar till Altinget att det kommer att underlätta för kulturföreningar vad gäller fysiska annonser, affischer och liknande. Han beskriver förslaget som ”positivt och helt rätt”, även om även han också bedömer att det främst kommer att underlätta för idrottsföreningar.

Även Moderaternas skattepolitiska talesperson Niklas Wykman välkomnar förslaget, och kommenterar skriftligt till Altinget: ”Det finns sedan tidigare tillkännagivande i riksdagen för att ta bort reklamskatten, så det är välkommet att regeringen äntligen gör det.” 

Återstartsplan behövs ändå

Björn Eriksson gör ett tillägg:

– Det är oerhört viktigt för oss att man också lyssnar på våra önskemål om en återstartsplan. Jag hoppas att ingen tror att behovet av den har minskat. Jag ser en risk med att det snurrar så mycket i politiken och görs så många kompromisser att det finns en risk att den här sortens frågor försvinner.

Sista svarsdatum på remissen är den 21 september. Bland remissinstanserna finns exempelvis – förutom Riksidrottsförbundet – Riksföreningen biograferna, Konkurrensverket och Sveriges kommunikationsbyråer.

anders@altinget.se