Trendbrott: Färre unga går och röstar
Ungas valdeltagande minskade för första gången på två decennier i valet 2022. Framför allt beror minskningen på att färre med utländsk bakgrund går till vallokalerna, enligt en ny rapport från MUCF.
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, MUCF, har i en ny rapport tittat närmare på ungas inflytande och delaktighet.
I rapporten konstaterar myndigheten att andelen unga mellan 18 och 24 år som väljs in i riksdag, region och kommunfullmäktige har minskat till 2,5 procent, jämfört med 4 procent för tio år sedan (2014).
Även ungas valdeltagande minskade. Efter en ökning från 71 till 86 procent i riksdagsvalet mellan 2002 och 2018 minskade deltagandet till 83 procent i det senaste valet. Det är första gången som utvecklingen vänder nedåt på 20 år.
– Ett högt och jämlikt valdeltagande bland unga är viktigt av flera skäl. Röstandet är ett viktigt verktyg för unga att vara med och påverka samhällsutvecklingen, det är också viktigt för det demokratiska systemets legitimitet. Rapporten visar att det behövs insatser för att minska dessa skillnader både i dag och på lång sikt, säger Lena Nyberg, generaldirektör för MUCF i ett pressmeddelande.
Enligt MUCF handlar det framför allt om en stor minskning bland unga med utländsk bakgrund. 64 procent röstade i riksdagsvalet 2022, en minskning med tio procent jämfört med valet 2018.
Valdeltagandet är också lägre i områden med sämre socioekonomiska förutsättningar. Bland killar med utländsk bakgrund i sådana områden röstade endast 55 procent.
Högst valdeltagande bland unga i riksdagsvalet 2022 hade Lomma kommun med 93 procent. Haparanda noterade landets lägsta valdeltagande i gruppen på 68 procent.
Utredare föreslår tillfälligt stöd för vissa tidskrifter – ”ingen stor målgrupp”
LRF, WWF och Naturskyddsföreningen: Återställ budgeten för värdefull natur
