Utredare föreslår nationell samordnare och tioårig satsning på judiskt liv i Sverige

Maria Arnholm, tidigare jämställdhetsminister (L) 2013–2014, fick i juni 2022 uppdraget att som särskild utredare lämna förslag på en nationell strategi som ska stärka judiskt liv i Sverige. Fokus skulle ligga på överföringen av judisk kultur och jiddisch till yngre.

Jubileumsår

Hennes slutprodukt innehåller fem målsättningar och ett trettiotal förslag. Den nationella strategi som hon föreslår gäller perioden 2025–2034, med avstamp i ett tänkt jubileumsår, där Sverige högtidlighåller 250 år av etablerat judiskt liv i landet.

Sedan millennieskiftet har Sverige fem erkända nationella minoriteter: samer, tornedalingar, sverigefinnar, romer och judar.

Däremot har politiker på båda sidor av blockgränsen sett att det fortsatt finns utmaningar med att leva som jude i Sverige. Det kan både handla om öppen antisemitism, att leva öppet som jude eller att föra vidare sin religion och tradition till de yngre.

Bland annat tas skola och äldreomsorg upp.

Tradition – inte endast religion

Utredningen förslår att definitionen av konfessionella inslag i skollagen ses över. Här handlar det om att den judiska minoritetens syn på vad som egentligen är kulturella och traditionella, respektive vad som är religiösa inslag, inte alltid överlappar med majoritetssamhällets

– Den judiska Hillelskolan anser sig inte vara konfessionell. Sverige är ett av världens mest sekulära länder, så vi tenderar att övervärdera hur andra traditioner ser på religion, säger Maria Arnholm till Altinget, och förklarar vidare:

– I judendom eller i den judiska kommuniteten är för de allra flesta inte den religiösa tron det avgörande. Många är judiska ateister. Det här med att tända ljusen, att äta brödet, att fira högtider och så vidare är en del av en tradition – inte bara av en religion.

Så Hillelskolan håller egentligen inte med om att de är en konfessionell skola, säger Arnholm.

– Därför behöver man fundera över hur de ska kunna vara en skola utan att räknas som en konfessionell skola.

Äldreomsorg

I utredningen föreslås också att bestämmelserna i lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk ses över för att de äldre ska kunna upprätthålla sin kulturella identitet inom äldreomsorgen.

”Enligt lagen ska kommuner också beakta de äldres behov av att upprätthålla sin kulturella identitet, då service och omvårdnad inom äldreomsorgen erbjuds av personal på något av språken. Behovet av äldreomsorg på jiddisch är i dag marginellt”, står det i utredningen.

– Det finns två judiska äldreboenden i Sverige, ett i Göteborg och ett i Stockholm. Det skulle kunna finnas några till men då ska man inte hänga upp det på jiddisch utan på judisk kultur, säger Maria Arnholm.

Kulturminister Parisa Liljestrand ska läsa utredningen och vill i nuläget inte säga vilka förslag regeringen kan tänkas gå vidare med.

Nationell samordnare, ja eller nej?

– Det intressanta med tanken är att vi från regeringens håll har sett behovet av att samordna insatserna från regeringen och våra myndigheter. Det är därför vi har skapat konstellationen Samling för judiskt liv, säger Parisa Liljestrand till Altinget.

– Så behovet av att vi samordnar oss i frågor och funktioner som rör judar i Sverige i dag är alldeles uppenbart. Under vilken form man ska organisera det, utifrån framtida behov och utifrån förslagen i betänkandet, får jag återkomma till.

anders@altinget.se