WWF lämnar taxonomisamarbetet – vill tvinga Bryssel backa om naturgasen

– Vi har arbetat hårt under sommaren med detta. Det är också därför vi tyckte det var ett bra tillfälle att lämna plattformen. Vi har gjort en juridisk analys av läget och är klara med den, säger Sebastien Godinot, ekonom vid WWF:s Brysselkontor, till Altinget.

Det verkar som om den analysen ser lovande ut, med tanke på att ni går vidare?

– Ja, precis.

WWF har tillsammans med Birdlife, den europeiska konsumentorganisationen BEUC och Transport and Environment beslutat att lämna den expertgrupp som tagit fram underlag till genomförandet av EU:s taxonomi.

Naturgasregler blev sista droppen

Regelverket, som ska se till att det finansiella systemet bidrar till att leva upp till EUs miljö- och klimatmål, stöter därmed på ännu ett gupp på vägen. Detta efter den infekterade debatten inför att kärnkraft och naturgas i ett kontroversiellt beslut infördes som hållbara övergångslösningar.

Det är också till följd av att EU-kommissionen la fram den lagen som civilsamhällesorganisationerna lämnar samarbetet. Och det är samtidigt det beslutet som gör att WWF, tillsammans med ClientEarth, Transport and Environment och de tyska Jordens vänner, inleder en rättslig prövning.

Kärnkraften ryker med

Fokus för deras legala prövning är klassificeringen av naturgasen som en övergångslösning. Däremot lämnas kärnkraften utanför prövningen, även om en fällning samtidigt innebär att kärnkraften också stryker med.

Innebär inte detta att ni skjuter ner regelverket?

– Vi tycker verkligen att taxonomiregelverket är ett viktigt verktyg. Men vi tycker också att de delegerade akter som tas fram utifrån det regelverket ska följa den grundförordning som satts upp. Och denna grundförordning kräver att kriterierna för verksamheterna är vetenskapligt förankrade. Och i det sammanhanget är det centralt att då inte ha politiskt beslutade regelverk. Det är till och med troligen olagligt, säger Sebastien Godinot till Altinget.

Miljöorganisationen går därför vidare tillsammans med sina samarbetspartner för att pröva EU-kommissionens beslut. I ett första steg via en ”begäran om intern omprövning”, som är ett rättsligt verktyg som tillkommit när Århus-förordningen uppdaterades förra sommaren.

I nästa led, vilket civilsamhällesorganisationerna hoppas på, går prövningen vidare till EU-domstolen, som har rätt att dra tillbaka lagstiftningen.

Fler sneglar på överprövning

Organisationerna är inte ensamma i sin analys av det rättsliga läget. Även Österrike har annonserat att de vill överpröva EU-kommissionens beslut, med stöd av Luxemburg.

Och att EU-kommissionen gått ifrån de lagkrav som ställts upp när de tog fram lagen som beviljade delar av kärnkraften och naturgasen en status som hållbar övergångsteknik, är samtidigt något som också andra plattformsdeltagare ställer upp på.

Får medhåll från andra experter

Framför allt på två grunder anses EU-kommissionen ha brutit mot lagen.

Dels genom att inte vetenskapligt motivera sina lagförslag för hur naturgasen kan anses som en övergångslösning, vilket de inte anser följer grundförordningen. Samtidigt anses EU-kommissionen inte ha motiverat varför de gått ifrån rekommendationerna från expertrådet, som förordade att det inte gick att anse att naturgasen kan anses hållbara under de premisser som satts upp i slutliga regelverket.

– Deras beslut gjorde det fortsatta arbetet mer kämpigt inom plattformen, säger en källa till Altinget.

Slut på mandatperioden

Samtidigt kommer WWF och de tre andra organisationernas beslut lägligt ur ett praktiskt perspektiv. Den sittande expertgruppen i ”plattformen för hållbara finanser” tappar nämligen sitt mandat i slutet av oktober, vilket gör att det praktiska arbetet nästan är slutfört inom plattformen för denna gång.

Hittills har arbetet främst fokuserat på att ta fram sektorskrav för hur exempelvis jordbruksinvesteringar ska anses hållbara.
I nästa steg är det inte ett lika stort fokus på den formen av frågor, utan istället på att öka användbarheten för att de påverkade aktörerna ska få hjälp att leva upp till lagens krav. Det är fortsatt viktiga frågor, men så länge som naturgasförordningen ligger kvar, är det inte värt det att engagera sig, anser Godinot.

– Och som det är nu, så pratar fler och fler finansiella aktörer om att de inte kommer att kunna använda taxonomin för att fatta sina investeringsbeslut, fortsätter Sebastien Godinot.

– De kommer att följa regelverket för att kunna kryssa för den på att-göra-listan, men i och med det politiska ingreppet så anses taxonomin inte tillförlitlig. Det skulle vara ett stort misstag om det blir så, och det är därför vi fortsatt kommer att engagera oss, men från ett annat perspektiv, säger han.

Just nu: insamlingsfas i flerstegsraketen

Finansiella aktörer som fondbolag håller just nu på att samla in uppgifter om hur stor andel av deras portföljer som är hållbara enligt taxonomin. Nästa år ska nämligen alla aktörer som följer regelverket börja redovisa innehållet av de hållbara andelarna, enligt regelverket.  

– Det är också en anledning till att vi lämnade plattformen. Vi ville vara fria att kunna utmana EU-kommissionen. För när vi är i den tekniska plattformen så är vi med i processen, utanför den kan vi agera annorlunda, fortsätter Godinot.

Skulle ni vilja återgå i arbetet om gas- och kärnkraftsförordningen dras tillbaka?

– Det tror jag inte kommer att hända, det är för hög press på kommissionen.

Uppmaningen: Titta ut

Sebastien Godinot hoppas samtidigt att deras kritik av det europeiska regelverket kan leda till en reflektion och utblick till andra parallella regelverk som tas fram på annat håll.

– Det finns bättre taxonomier som tas fram på annat håll. Både gällande gas för sig, eller kärnkraft för sig, eller för båda. Det gäller för både den Kinesiska, Sydafrikanska, Sydkoreanska och Colombianska motsvarigheten, exempelvis.

Altinget söker EU-kommissionen för en kommentar.

jacob@altinget.se