Nya bioenergibossen: Vi måste ta tag i den negativa bilden

Anna Törner är sedan den 1 september ny vd för branschorganisationen som samlar allt från biodrivmedelsproducenter till kraftvärmeoperatörer.

Och trots ett rejält bagage av erfarenheter från energibranschen, ser hon fortsatt efter de första månaderna att det är ett uppdrag hon får ta på sig med stor ödmjukhet.

Senast kommer Törner från en roll som avdelningschef på Strålsäkerhetsmyndigheten. Men hon har tidigare också varit gruppchef på Regeringskansliets energienhet, samt arbetat på EU-kommissionens generaldirektorat för energi- och transporter och för den europeiska branschorganisationen Eurelectric, där hon var miljörådgivare.

Det finns dock fortsatt en hel del att lära sig inom de branscher som hon nu ska företräda, vilket bland annat stod klart när Svebio samlade aktörer inom biokraft- och fjärrvärmenäringen i veckan i Karlstad.

– Det är mycket att lära sig såklart, men det är ju ett utmärkt tillfälle vid sådana här konferenser att både prata med personer och sen så får man läsa på om företag och marknaden.

Skakig marknad för stunden

Det är samtidigt en bransch som har skakiga förhållanden för stunden. Bland annat på grund av kraftigt ökade priser på bränslen, till följd av att det blev huggsexa på bland annat pellets, biprodukter och flis efter att importen från Ryssland till EU minskat kraftigt som en effekt av aggressionskriget i Ukraina.

– Då dammsugs marknaden, och den svenska svaga kronan gör det fördelaktigt att köpa härifrån, säger Törner till Altinget.

Därtill kommer prisvolatiliteten på elmarknaden, som gör det svårt att räkna hem investeringar i elkraftsanläggningar på fjärrvärmeanläggningarna.

En stor förhoppning ställs nu till att Energimyndigheten ska kunna ge vissa svar i den fjärr- och kraftvärmestrategi som ska levereras inom några veckor, den 15 december.

– När man tänker på att bioenergi står för nästan 40 procent av energianvändningen i Sverige så är det en otroligt stor andel egentligen. Och just den här balansen, mellan elsystemet och värmesystemet och löparna däremellan, där verkligen fjärrvärme och kraftvärme ger både nycklar och möjligheter, ser jag som viktiga att ta om hand om, säger Törner, som bland annat har medlemmar som hoppas kunna spela en roll för att skapa exempelvis kraftbalansnyttor i elsystemen framöver.

EU-reformer blev mindre omfattande än befarat

Samtidigt har många av de farhågor som väckts i samband med förhandlingen av de många regelverk inom EU:s Fit-for-55, som påverkar bioenergin inte fallit ut som befarat, vilket lugnat läget något.

{{toplink}}

Men Anna Törner och hennes kollegor på branschföreningen ser fortsatt att det finns mycket att ta om hand om vid implementeringen i svensk lag av de många EU-direktiv som dragit upp ramarna.

– Det här handlar ändå om hur ska man tolka kaskadprincipen, exempelvis. Även om jag tror att det finns en stor förståelse internt i Sverige. Men det handlar också mycket om hur man ska se på bränslesituationen framöver.

För även om potentialen för att ta ut mer grenar och toppar, grot, vid avverkning finns där, så krävs också avvägningen mot andra mål, såsom biologisk mångfald.

– Det finns också olika farhågor att om man ändrar tidigare politiska styrmedel, och hur ska man då kompensera för det?

Vilka styrmedel tänker ni på då?

– En ändrad reduktionsplikt gör att man kanske måste använda skogen eller jordbruksmark för att kompensera, för att kunna använda som kolsänka.

Nytt tag krävs för att bemöta kritisk bild

Törner ser samtidigt att ett viktigt uppdrag för hennes del är att öka insatserna för att sprida en positivare bild av bioenergin i stort.

– För det finns en negativ bild kring bioenergi. Och den tycker jag att vi som branschorganisation självklart måste jobba med. Och se hur ska vi kunna ändra det, säger Törner till Altinget och fortsätter:

– Det är klart att vi har gjort det tidigare, så här får man vara ödmjuk. Men om man ska vara krass, när jag kommer in med nya glasögon, så är det tydligt. 

Hur ska ni göra detta, ni har exempelvis fått kritik från Greenpeace och Fridays for Future?

– Jag tror det är olika delar i detta. Dels handlar det om att göra en slags målgruppsanalys, för vår egen del, och se hur ska vi kan nå ut i olika grupper i samhället, säger Törner och fortsätter:

– Dels kan man ha olika roller, olika perspektiv. Men där måste man börja någonstans, med att sträcka ut en hand, tror jag och kunna diskutera och bemöta och sen så får man ta en diskussion därifrån.

{{toplink}}Därmed kan också den skyttegravssituation som debatten befunnit sig i enligt Törner, minska.

– Då måste vi försöka göra någonting för att förbättra den situationen. Jag tror också det handlar om att kunna vara mer ute i ett debatten. För även om det var fantastiska dagar här på konferensen, så är det ju användare, producenter som väl känner till och som är engagerade i bioenergifamiljen. Man behöver också se utanför detta, om det finns en bild av att problematiken med biologisk mångfald, exempelvis.

Får ni här hjälp med att svara upp mot den bilden genom de EU-regelverk som kommit nu, och som ändå höjer ribban på er?

– Det vet jag faktiskt inte, det är väldigt svårt att säga.

”En rolig utmaning”

För även om utfallet är mer positivt än befarat, tillkommer samtidigt ytterligare krav som är betungande i flera led.

– Det återstår mycket dels i implementeringen, dels att regelverken är uppskärpta på många sätt ändå. Det kommer att ligga mycket på medlemsländerna att kunna bevisa att ”ja, men så här använder vi det här hållbart från vårt perspektiv”

Samtidigt återkommer Törner också till vikten av att trycka på substitutionseffekten, att bioenergin ersatt fossil energianvändning.

– Bioenergin är den tysta hjälten, som varit lite styvmoderligt behandlad. Det är en utmaning, och roligt, att ta sig an det. Det har också fördelar i beredskapsperspektiv då mycket är inhemskt producerat.

Lena Ek:s förslag först i fokus

Utöver fjärr- och kraftvärmestrategin, ser Svebio samtidigt fram emot att arbeta vidare med Lena Eks bioekonomiutredning. Både det första bestänkandet, som syftade till att stimulera ökad förädling genom garantipriser, men också det slutbetänkande som kommer i veckan och presenteras den 1 december.

– Så det är något vi hoppas mycket på, tillsammans med Energimyndighetens slutrapportering av sitt uppdrag, säger Törner och beklagar samtidigt att Eks delbetänkande ännu inte skickats ut på remiss av klimat- och näringslivsdepartementet.

{{toplink}}

jacob@altinget.se