171 punkter av misslyckad opposition
RIKSDAGSARBETET. 171 gånger har regeringen inte hörsammat riksdagens vilja under denna mandatperiod. Nu omprövar Alliansen hur man ska bedriva oppositionspolitik i riksdagen.
Alliansen slår ofta på stort i samband med att den fått stöd för något förslag i riksdagen. Senast nu på tisdagen så kom miljö- och jordbruksutskottet med ett pressmeddelande om att “regeringen bör utreda olika modeller för kompensation till markägare som begränsas i brukandet av sin egen mark”.
Men vad få dessa tillkännagivanden för betydelse i praktiken?
Ofta väldigt liten. Altingets genomgång av den skrivelse som regeringen måste återrapportera till riksdagen varje år är nedslående läsning för den som tror att uppmaningar till regeringen är ett effektivt sätt att driva oppositionspolitik.
Långsam behandling
Det finns inget rättsligt bindande för på vilket sätt ett tillkännagivande ska behandlas av regeringen. Det finns inte heller någon formalia om när regeringen ska återkomma till riksdagen.
Det äldsta tillkännagivandet kommer från riksdagsåret 1999/2000. Det handlar om att riksdagen har bett regeringen att återkomma om en samlad redovisning av regeringens arbete med jaktfrågor. Fem olika regeringar har alltså borrat sig ned i frågan utan att kunna hitta en lösning.
Sammanlagt är det 66 tillkännagivanden som har riktas till tidigare regeringar men som fortfarande simmar runt i Regeringskansliet och väntar på att någon tjänsteman eller politiker ska fiska upp dem så att de kan slutbehandlas.
Men siffran 171 gäller de tillkännagivanden som riktats mot regeringen under denna mandatperiod och fram till årsskiftet men där regeringen inte återkommit till riksdagen, se rutan intill för hela listan.
Ökad irritation
Oppositionen blir allt mer irriterad över att regeringen inte respekterar riksdagens beslut. Men det finns också en dos självkritik om att man varit för het på gröten när det gäller tillkännagivanden. Det framkommer i den serie av intervjuer som Altinget gör med ledande politiker i utskotten.
– Nästa gång nöjer vi oss inte med ett tillkännagivande. Där finns ett tydligt exempel just nu. Regeringen har presenterat en proposition för arkitektur, form och design. Där delar vi inte de mål som regeringen satt. Men där blir det inget tillkännagivande den här gången. Vi föreslår ett rakt avslag på regeringens mål, sade Olof Lavesson (M), ordförande i kulturutskottet nyligen i en intervju med Altinget.
Bristande respekt
Lavesson diskuterade också det som Alliansen upplever som bristande respekt för riksdagen.
– Jag tycker att det har blivit problematiskt under den här mandatperioden. Ett tillkännagivande är ju att riksdagen ger tillkänna en uppfattning men också förväntar sig att regeringen agerar på detta.
– Generellt kan regeringen bli bättre på att följa upp tillkännagivanden, som Caroline Szyber (KD), ordförande i civilutskottet, formulerade det.
Hon var inne på att oppositionen kan välja att själva börja skriva förslag på lagtexter, alltså det som normalt görs av regeringen.
– Det är kanske inte tanken att riksdagen ska ta fram det. Men vi har diskuterat det, alla ordföranden i utskotten, säger hon och nämner att det har hänt att riksdagen har tagit fram förslag på lagtexter.
Tomas Tobé är ordförande i justitieutskottet, antagligen det utskott som stått för flest tillkännagivanden. Han uppmanar nu att ha lite is i magen när det kommer till att ge tillkännagivanden från utskottet. Han förklarar att det också finns ett ansvar i det.
– Det är också viktigt för oss att vara självkritiska kring det. Vi ska se till att vi har en kvalitet på de tillkännagivanden som vi gör. Det ska inte urvattnas.
Går in på regeringens mark
Han är också inne på att riksdagen kan komma att gå in på regeringens område och förbereda skriva förslag på lagtexter.
– Bildas det en till minoritetsregering i höst, oavsett färg, bör den vara inställd på att genomföra de tillkännagivanden som är tydliga från riksdagen. Gör man inte det kommer man förmodligen mötas av en opposition som snarare kommer vilja ta lagstiftningsinitiativet i sin egen hand tror jag.
Var tionde riksdagsledamot har slutat
200 nya miljoner till polisen
