Altinget avslöjar: SD får omfattande inflytande på EU-politiken

– Den nya regeringen ser EU som Sveriges viktigaste klimatpolitiska plattform och EU som en av världens viktigaste klimataktörer, deklarerade Ulf Kristersson (M) i onsdagens EU-politiska debatt.

Flera regeringsföreträdare har angett att EU-politiken är central för att regeringen ska kunna nå de klimatmål som man står bakom. Men samtidigt som regeringen står bakom de nationella och europeiska klimatmålen, så samarbetar de med ett parti som har röstat emot dessa.

– Vi har inte ett samarbete inom EU-området, sade Liberalernas Johan Pehrson i ett replikskifte med MP:s Per Bolund om bland annat den kommande miljö- och klimatpolitiken.

Men här råder det lite olika bud.

– Sverigedemokraternas samarbete med regeringen omfattar dock inte EU-frågorna annat än på områden som berör våra olika samarbetsprojekt. Det är ingen nyhet att vi är fyra partier som har olika syn på EU, Sveriges förhållande till EU och det europeiska samarbetet, var SD-ledaren Jimmie Åkessons budskap under partiledardebatten.

Den här gränsdragningsfrågan kan ställa till det för den uttalande ambitionen hos den nya regeringen.

För som framgår av det samordningsdokument som Altinget tagit del av, och de svar som SD:s ledamot i EU-nämnden och klimatpolitiska talesperson Martin Kinnunen uppger, så kan det bli lättare sagt än gjort att få draghjälpen på EU-nivå.

I en tidigare intervju med Altinget angav EU-ministern Jessika Roswall (M) att hon har ambitionen att söka ett brett stöd med resterande riksdag när det bland annat kommer till de EU-förslag som berör klimatpolitiken.

Detta bland annat för att få assistans att nå de nationella klimatmålen. Nu uppger Martin Kinnunen att den möjligheten är begränsad, i och med att partiet som utgångspunkt ska stå bakom alla överenskommelser i de aktuella förslagen innan de når riksdagen.

Altinget har inte kunnat nå EU-ministern för en uppföljande muntlig intervju kring de aktuella sakförslagen, då Jessika Roswall deltar i sitt första ministerrådsmöte under torsdagen.

I skriftliga svar anger hon dock att ambitionen fortsatt är att söka bredare stöd.

Varför behöver du söka brett stöd – ni har ju en majoritet i dessa klimatrelaterade frågor?

– Det finns en tradition av att samla brett stöd i för Sverige viktiga EU-frågor. Det kommer jag fortsätta att arbeta för.

Kan SD ha en avvikande åsikt i någon av dessa ärenden i och med samordningen?

– Ja. Att vi samordnar innebär att vi förhandlar och en förhandling innebär tagande och givande, åt båda håll, till det att vi är överens.

Här uppger dock Martin Kinnunen ett annat svar på samma fråga.

– Inte om vi väljer att genomföra samordning.

Kan bli problematiskt pussel

Europaportalen har tidigare sammanställt hur ofta som ett parti har protesterat mot de föreslagna positionerna för regeringen.

Där framgår det tydligt att Sverigedemokraterna är det parti som oftast avviker, även om antalet ärenden har minskat under den senaste mandatperioden.

I närmare en fjärdedel av ärendena har de dock anmält en avvikande mening mellan åren 2018 och 2022. Det gäller också i flera av de aktuella sakförslagen som listas för samordning.

I utsläppshandeln anmälde partiet avvikande mening, bland annat i relation till den engångsnedjustering av antalet utsläppsrätter som genomförs för att kunna nå det högre utsläppsmålet till år 2030.

SD var även kritiskt till att en separat utsläppshandel startas för de transport- och fastighetssektorrelaterade utsläppen, då partiet inte kan ”acceptera att systemet villkoras med en social klimatfond och kraftigt ökade egna medel för EU.”

SD är därmed också kritiskt till inrättandet av den sociala klimatfonden och också kritiskt till att nya egna medel införs för att finansiera både klimatfonden och återbetalningen av coronafondsupplåningen.

Tar man även in några av de andra styrmedlen som nu går in i slutförhandling, så kan också nämnas att SD anmält en avvikande ståndpunkt till avskogningsförordningen samt de klimattullar som avses att införas samtidigt som den fria tilldelningen inom utsläppshandeln fasas ut.

Ändrade bud nu

Kinnunen pekar dock på att partiets linje har förändrats.
– Vi vill vara en konstruktiv samarbetspartner. Det betyder att vi inte är intresserade av att Sverige går från bordet och inte ska förhandla.

I en tidigare intervju med Europaportalen anger Jessika Roswall att hon känner sig trygg med de samarbetsformer som nu väntar.

Är du rädd att SD får för stort inflytande på svensk EU-politik så att de kanske vrider svensk EU-politik bort från det som regeringspartierna tidigare stått för?

– Nu är vi fyra samarbetspartier som jobbar tillsammans. Jag känner mig trygg. Martin Kinnunen sade vid vårt första öppna samråd med Ulf Kristersson [i EU-nämnden] att de kommer fortsatt vara en konstruktiv part. Som en sann EU-vän kommer jag att jobba för att vi ska hitta gemensamma lösningar för frågor som är viktiga för Sverige. Men jag har också sagt flera gånger att EU ska ju inte göra allt, EU ska göra det som är relevant, säger Roswall till Europaportalen.

Hur påverkas förhandlingslinjen?

Ett av de tyngsta områdena där ministerrådet fortsatt inte kunnat finna gemensamma positioner rör migrationspolitiken. Där har Tidöpartierna som uttalat mål att anpassa de svenska regelverken till EU:s miniminivå.

Men samtidigt pågår det en omfattande förhandling om att se över regelverken på EU-nivå, vilket gör att den nivån kan förändras.

I en intervju med EU-ministern, som gjordes innan Altinget fick tillgång till samordningsdokumentet, uppger EU-ministern att det inte kommer att bli aktuellt att sätta ner foten på riksdagsnivå kring något kompromissförslag inom migrationspolitiken. Men regeringens förhandlingsmandat i alla de aktuella frågorna kan fortsatt förändras under de kommande perioden, påpekar Martin Kinnunen.

Kommer vi nu se en helt ny linje från svenskt håll i förhållande till migrationspakten?

– Nej, men såhär. Diskussionen om migrationspakten har legat på bordet i flera år och behandlats. Det franska ordförandeskapet tog arbetet flera steg framåt, och såvitt jag förstått det har även tjeckerna gjort det. Men det jag också förstått är att det inte kommer att lösas under det svenska ordförandeskapet, säger Jessika Roswall (M) till Altinget och fortsätter:

– Men det blir viktigt att föra arbetet framåt, om än inte i mål. Det gäller därför att ha mycket goda relationer med både Spanien och Belgien, så att det blir en sömlös övergång och vi når en slutpunkt till slut. Det är väldigt svåra förhandlingar, då det är många medlemsstater som har många olika uppfattningar, och det är en känslig fråga för många länder.

{{toplink}}

jacob@altinget.se