Amnesty Sápmi: Ge Forum för levande historia ett till uppdrag

Regeringens nationella plan mot rasism saknar praktiska åtgärder för att bekämpa hat och hot mot samer. En konkret och verkningsfull åtgärd är att regeringen ger Forum för levande historia ytterligare ett uppdrag i sitt regleringsbrev – nämligen att informera om Sveriges samepolitik genom tiderna, skriver Amnesty Sápmi.

Af Kerstin Andersson, Eva Forsgren och Erik Törnlund
Amnesty Sápmi, en ideell grupp inom svenska sektionen av Amnesty International

När Girjas sameby i januari förra året fick rätt mot staten när det gäller rätten att förvalta jakt och fiske inom samebyns område fullständigt exploderade näthatet mot samer. Rasistiska påhopp blandades med direkta dödshot och tjuvskjutna och plågade renar.

Samebyar liknas vid ”invasiv art”

I våras skrev en ledarskribent i Norrbottens-Kuriren en ledare där han liknade samebyarna vid en ”invasiv art”. Förutom att det vittnar om direkt okunskap kan liknelsen föra tankarna till hur olika minoriteter och folkgrupper benämnts som led i ett förtryck och demonisering, nämligen som ”råttor” och ”kackerlackor”. Vi vet vid det här laget hur illa det kan sluta.

Hilda Granberg, en 17-årig fotbollstalang från Östra Kikkejaur sameby, berättade nyligen i Expressen hur hon har blivit kallad ”lappjävel” tillräckligt många gånger för att sluta hålla reda på det: ”Man slutar räkna efter ett tag. Försöker låta det bara rinna av. Annars tror jag inte jag skulle orka med”.

Samtidigt är det som om allt hat och hot mot samer inte existerar. Det är just detta som är det farliga – både för den enskilda människan och det öppna och demokratiska samhället i stort. De gifter sig nämligen bra: okunskapen, rasismen och normaliseringen. Resultatet blir därefter.

Konkreta åtgärder saknas

Regeringens nationella plan mot rasism från 2016 var en besvikelse när det gäller urfolket samerna. I planen står det bland annat: ”Rasism och rasbiologiska föreställningar har funnits i vårt land länge och under vissa tidsepoker också varit statligt sanktionerad politik. Många samer i norra Sverige vittnar i dag om en rasism på lokal nivå”.

Regeringens konkreta åtgärder lyser samtidigt med sin frånvaro och frågor inställer sig: Hur går arbetet med att se över lagstiftningen kring renplågeri och renskjutningar? Hur ökar och stärker vi kunskapen om urfolket samerna, deras historia och samtid?

Rasismen gentemot samerna har allt som oftast skett med statens goda minne: kolonialiseringen av Sápmi, tvångsförflyttningar och assimilering, splittring av det samiska folket genom statens lapp-ska-vara-lapp-politik, rasbiologi och andra övergrepp.

En livsfarlig cocktail

Svenska regeringen har i dagarna beslutat om att tillsätta en samisk sanningskommission. Det är ett viktigt och mycket betydelsefullt arbete för att beskriva övergrepp och oförrätter som ägt rum under historiens gång. Det handlar också om att ge rekommendationer och förslag på åtgärder så att sanningskommissionens arbete får konsekvenser i svensk samepolitik och för fortsatt arbete mot rasism.

Okunskap, rasism och normalisering är en livsfarlig cocktail. Regeringen måste därför ta ett tydligare ansvar för att öka kunskapen om Sveriges mörka historia när det gäller diskriminering och rasism mot samer.

Regeringen bör ge myndigheten Forum för levande historia ytterligare en uppgift i sitt regleringsbrev – att informera om Sveriges samepolitik genom tiderna. Det är inte samernas historia, utan vår gemensamma historia. Det är en viktig del av berättelsen om Sverige.

 

Debattartikeln är uppdaterad efter publicering. 

Beslutskedja: Kartläggning och granskning av den politik som förts gentemot samerna och dess konsekvenser för det samiska folket

4/11
2021
10/11
2021
12/4
2022
7/6
2022
22/8
2023
1/12
2025

Forrige artikel MP: Skräckblandad förtjusning att se vad SD:s nästa utspel blir MP: Skräckblandad förtjusning att se vad SD:s nästa utspel blir Næste artikel M-ledamot: Vi kommer aldrig låta S återinföra fastighetsskatten M-ledamot: Vi kommer aldrig låta S återinföra fastighetsskatten
Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

300 miljoner kronor extra till Regeringskansliet föreslås i budgeten nästa år för att fullfölja regeringens reformagenda. Under mandatperioden kommer regeringen ha ökat budgeten för den egna myndigheten med nära 30 procent. ”Det finns behov inom många områden”, säger Elisabeth Svantesson (M).