Budgetöverskott på 164 miljarder när elstöd dröjer
Statens budgetsaldo landade på ett överskott med 164 miljarder kronor 2022. Över 70 miljarder mer än Riksgäldens prognos som utgick från att elstödsutbetalningarna skulle kommit i gång i december.
I Riksgäldens oktoberprognos väntades statens budgetöverskott hamna på 91 miljarder kronor 2022. Men slutresultatet kom att bli bra mycket högre, totalt 164 miljarder kronor. Bland annat då flaskhalsintäkter till Svenska kraftnät ökat kraftigt och regeringens elpriskompensation ännu inte betalats ut.
– Vi antog att delar av de här intäkterna skulle betalas ut i någon form av kompensation till företag och hushåll i december. Men nu har det visat sig att utbetalningarna kommer ske i år i stället, säger Erika Färnstrand Damsgaard, chef för Riksgäldens avdelning Ekonomisk analys.
Riksgäldens prognos utgår från den information som finns tillgänglig vid tidpunkten då bedömningen görs, och bygger på antaganden när information saknas. Kanske hinner energi- och näringsminister Ebba Busch (KD) komma med tydligare besked om när utbetalningarna av elstöden kan börja till i februari. Då väntas Riksgäldens nästa prognos.
– Om det fastställs när exakt utbetalningarna kommer ske innan vi färdigställer prognosen så kan vi lägga in det. Annars kommer vi bli tvungna att göra ett antagande om tidpunkten igen, säger Färnstrand Damsgaard.
{{toplink}}
Dubbelt upp
Att flaskhalsintäkterna blev mycket större 2022, och utbetalningarna uteblev, var en av de så kallade tillfälliga faktorerna som bidrog till budgetöverskottet. Dit hör även en större återbetalning av lån som Riksgälden tagit för Riksbankens räkning. Även ökade skatteinkomster, 31 miljarder mer än beräknat, gjorde att överskottet kom att bli betydligt större än vad Riksgälden prognosticerat.
– Det är högt även i ett historiskt perspektiv, säger Erika Färnstrand Damsgaard.
Sverige har haft budgetöverskott i många år, bortsett från pandemiåret 2020, men resultatet för 2022 är mer än än dubbelt så stort som 2021. I sin senaste prognos räknar Riksgälden dock med ett betydligt lägre överskott i år, på cirka 30 miljarder.
– Sen finns det generellt många osäkerhetsfaktorer som gör att budgetsaldot kan förändras snabbt just nu, säger Färnstrand Damsgaard som utöver inflödet av flaskhalsintäkter och elstöd pekar på kapitalplaceringar på skattekontot.
De senaste åren har ett lågt ränteläge gjort att inbetalningarna till statens skattekonto, från framförallt företag, ökat kraftigt. Insättningarna kan dels täcka kommande skattebetalningar och dels vara kapitalplaceringar. Vid ett lågt ränteläge blir det mer attraktivt att använda skattekontot för just kapitalplaceringar.
Eftersom marknadsräntorna har stigit prognostiserar Riksgälden att kapitalplaceringar på skattekontot kommer att minska framöver.
Riksgäldens nästa prognos publiceras den 7 februari.
Granskning av partiernas redovisning av partibidrag avslutas
Thand Ringqvist ville inte ha annat uppdrag i partitoppen
