Datadelning – nyckeln mot penningtvätt som kan frigöra miljarder

Datadelning mellan svenska myndigheter kan bli avsevärt mycket bättre. Med bättre tillgång till data skulle gängkriminellas verksamheter kunna motverkas mer effektivt – och en effektivare bekämpning av penningtvätt möjlig. Dessutom skulle vi kunna spara miljarder. Det skriver Rasmus Dalsgaard, vid SAS Institute.

Af Rasmus Dalsgaard
Rådgivare inom bekämpning av finansiell kriminalitet på SAS Institute

Enligt FN motsvarar penningtvätt 2-5 procent av olika länders bruttonationalprodukter. För Sverige innebär det 132-331 miljarder kronor årligen! Det är pengar som skulle kunna användas på bättre sätt, till exempel för brottsbekämpning och den gröna omställningen. Penningtvätt är den motor som finansierar de kriminella.

Framgångsrik bekämpning av penningtvätt innebär med automatik att gängens verksamhet tar stryk.

Stora brister inom svenska myndigheter 

För att lyckas upptäcka och förhindra penningtvätt krävs tillgång till data för att genomföra analyser. Tillgången till vissa data, eller delning av data, mellan myndigheter är ofta komplicerad eller förhindrad på grund av lagar och förordningar som relaterar till integritetsskydd eller andra skydd som är nödvändiga.

När datadelning tillåts, med data från olika källor som kan koordineras, finns det redan i dag verktyg och lösningar för att bekämpa penningtvätt. Men det finns tyvärr brister när det gäller datadelning mellan svenska myndigheter. Verktygen som används för att hantera, överföra, strukturera och analysera data är inte tillräckliga. Detta beror till stor del på den stora variationen av dataformat och databaser som används.

Förbättra kampen mot penningtvätt 

Det här inser de styrande i Sverige, vilket har lett till att lagförslaget En reform för datadelning presenterades för regeringen den 18 december 2023. Förslaget kulminerar i att ”offentlig förvaltnings mest angelägna datadelning ska vara fullt interoperabel senast år 2030”. Vi måste därför vänta åtminstone sex år, enligt utredningen. Förslaget handlar om möjligheter att koordinera information mellan till exempel myndigheter, kommuner och arbetslöshetskassor.

Med tillgång till data där det är tillåtet och lämpliga verktyg för att hantera och analysera den kan kampen mot penningtvätt förbättras avsevärt.

Kraven som de nödvändiga verktygen eller plattformarna behöver uppfylla är många. För det första måste de kunna hantera information om vilka datakällor som finns, var de finns och vad de innehåller. Vidare krävs lösningar för effektiv överföring av data, samt verktyg för rening, strukturering och koordinering av data. Slutligen behövs funktionalitet för avancerad dataanalys och AI, samt för att kommunicera slutsatser och åtgärder.

Transparens i lösningarna 

Det är viktigt att införa lösningar som de ovan på ett sätt som är transparent för medborgarna. Det svarar även mot budskapen från organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter och säkerställande av personlig integritet när det gäller användningen av data. Detta uppmanar organisationer som arbetar med mänskliga rättigheter, samt med personlig integritet i termer av dataanvändning. De pekar på transparensen av AI-lösningar och andra användningar av data som en viktig faktor i att bygga förtroende för AI. Ett sådant förtroende underlättar i stor utsträckning arbetet med att använda AI för brottsbekämpning.

Bättre arbete för att bekämpa penningtvätt börjar med en vilja från våra myndigheters sida att samarbeta och dela data. Om den viljan finns är nästa steg att implementera lämpliga och effektiva verktyg för att hantera och analysera data.

Forrige artikel Luf: Liberalerna ägnar sig åt symbolpolitisk dumhet Luf: Liberalerna ägnar sig åt symbolpolitisk dumhet Næste artikel S: Varför står inte SD på demokratins sida? S: Varför står inte SD på demokratins sida?
Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

300 miljoner kronor extra till Regeringskansliet föreslås i budgeten nästa år för att fullfölja regeringens reformagenda. Under mandatperioden kommer regeringen ha ökat budgeten för den egna myndigheten med nära 30 procent. ”Det finns behov inom många områden”, säger Elisabeth Svantesson (M).