Det ska bli mer tillit i staten

FÖRVALTNING. Tillitsdelegationen har försökt hittat vägar till bättre styrning inom kommuner och landsting. Nu ska delegationens ordförande Laura Hartman ta sig an de statliga myndigheterna.

– Vi var närmare tvåhundra personer. Myndighetschefer, anställda på myndigheter och representanter från fackförbund, säger Tillitsdelegationens ordförande Laura Hartman till Altinget angående det möte som hölls i veckan som var startskottet för att börja jobba med tillitsbaserad styrning även i statliga myndigheter.

Minska detaljstyrningen

Bakgrunden till det välbesökta mötet är att regeringen inrättade en delegation med uppdrag att vidareutveckla en tillitsfull styrning av offentlig verksamhet i juli 2016.

Läs också: "Proffsen ska få vara proffs"

Tanken är att minska detaljstyrning samt att öka effektiviteten och kvaliteten i organisationer. Förutom att minska detaljreglering är tanken också att komma bort från marknadsstyrning (så kallad new public management), som har visat sig svår att få att fungera på ett effektivt sätt i offentliga organisationer.

Delegationens huvudfokus har hittills varit på kommuner och landsting, och då i de verksamheter som är närmast medborgarna.

Långsiktigt arbete

I slutet av förra året bestämde regeringen att delegationens arbete även skulle gälla för statliga myndigheter. I december fick därför delegationen ett ytterligare uppdrag att i projektform ge stöd till statliga myndigheter som vill uppnå en mer tillitsbaserad styrning.

Läs också: Tillitsreformen breddas till staten

Delegationen ska organisera och driva nätverk där grupper av statliga myndigheter söker och prövar konkreta förändringar i styrningen utifrån ett tillitsperspektiv. En annan uppgift för delegationen blir att komma med förslag hur tillitsbaserad styrning ska kunna spridas även efter att delegationen i oktober nästa år har upphört.

– Förhoppningen är att försök och projekt kan fortsätta, och erfarenheter spridas även efter att delegationen har slutfört sitt arbete, säger Laura Hartman.

Är det då någon skillnad att införa tillitsbaserad styrning i en statlig expertmyndighet, jämfört med i den kommunala omsorgen?

– Jag skulle säga att det inte kommer att bli så stor skillnad, säger Hartman.

Närmare till brukaren

Men hon påpekar att kommuner och landsting ofta har närmare till brukaren och att det i är brukarens perspektiv som man utgår i från. För en expertmyndighet kan det vara svårt att se en brukare på samma konkreta sätt som i kommunens äldrevård. Men i slutänden finns alltid en medborgare som myndighetens arbete ska skapa värde för. En viktig del av tillitsbaserad styrning är just att synliggöra denna koppling, resonerar Laura Hartman.

Tillitsdelegatationens arbete har pågått i snart två år. Går det då att mäta resultaten i form av ökad effektivitet eller produktivitet?

– Tyvärr har vi inte haft den tidshorisonten så att man kan utvärdera det, säger Hartman.

Däremot menar hon att flera av försöksprojekten pekar i den riktningen.

Statskontoret har krattat manegen 

Även om fokus för delegationen har varit kommuner och landsting har man fått draghjälp av Statskontoret som har haft regeringens uppdrag att se hur styrning av den statliga verksamheten kan utvecklas. Uppdragen har varit en del av regeringens arbete med tillitsbaserad styrning. En slutsats som Statskontoret dragit är att en stor del av de statliga myndigheternas administration är egeninitierad. Statskontoret anser också att ett starkt ledarskap motverkar onödig administration och att ledarskapsfrågorna är viktiga för att åstadkomma en utvecklad styrning med tillit som grund.

Det håller Laura Hartman med om.

– Vi lyfter fram att ledarskapet i sig blir så viktigt. Det är en konst att kunna leda verksamheten, säger hon.

Beslutskedja: Tillit i styrningen

21/6
2016
21/6
2016
12/9
2016
15/6
2017
12/12
2017
12/4
2018
14/6
2018
14/6
2018
14/6
2018
5/9
2018
31/10
2018
2/10
2019
10/10
2019
25/10
2019
24/4
2020
24/6
2020
24/6
2020
26/6
2020
15/4
2021

Forrige artikel Minister: Google och Facebook måste ta större ansvar Minister: Google och Facebook måste ta större ansvar Næste artikel Tv-avgiften ska tas via skattesedeln Tv-avgiften ska tas via skattesedeln
Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

300 miljoner kronor extra till Regeringskansliet föreslås i budgeten nästa år för att fullfölja regeringens reformagenda. Under mandatperioden kommer regeringen ha ökat budgeten för den egna myndigheten med nära 30 procent. ”Det finns behov inom många områden”, säger Elisabeth Svantesson (M).