Efter kritiken – nya mediestödet klubbas i riksdagen

Efter flera års diskussioner ska nu en ny lag om mediestöd komma på plats. Senast i september uppmanade Socialdemokraterna regeringen att göra om sitt förslag, och sedan Mats Svegfors lämnade över sin utredning till S-regeringen i juni 2022 har journalister och mediebransch varnat för stora risker med stödets utformning.

När riksdagen på onsdagen ska rösta om frågan väntas regeringens förslag i stora delar gå igenom. Bland tilläggen finns tillkännagivanden om en årlig uppföljning samt utvärdering av stödet. 

Jan-Olof Lind leder Myndigheten för press, radio och tv som vid årsskiftet, tillsammans med Statens medieråd, bildar den nya Mediemyndigheten som får ansvar för stödet.

– Det nya mediestödet är en fortsättning på de tidigare stödformerna som har funnits och som har funnits länge, så det finns ju skäl att se över dem. Den politiska enigheten finns om fortsatt stöd, sen förekommer det och har förekommit en diskussion om utredningens förslag, säger han till Altinget. 

För Vänsterpartiet finns det delar av det nya stödet som partiet har svårt att ställa sig bakom. Kulturminister Parisa Liljestrand (M) har lyft fram den regionala och lokala mediebevakningen, men V, S och MP anser att det sker på bekostnad av mångfalden och rikstäckande tidningar med olika inriktningar.

– Det är någonting som jag och många andra partier i oppositionen är väldigt oroade för. Att det riskerar att skapa ett mer likriktat och fattigare medielandskap, säger Jessica Wetterling (V), ledamot i konstitutionsutskottet.

– Det är olyckligt när man ställer lokal nyhetsjournalistik mot medier på nationell nivå som bidrar till mångfalden. Det är allt från Dagen till Flamman, det är en väldig bredd i de rikstäckande nyhetstidningarna.

Kulturministern har tidigare dock sagt att hon känner sig ”väl förvissad i att vi kommer omhänderta den mediemångfald som vi vill värna”.

”Inte förvånad”

Journalistförbundet och Tidningsutgivarna är några av de aktörer som varnar för att det nya stödet kan komma att hota mediemångfalden. Flera upplever även att det är otydligt hur det nya stödet, som ska införas redan vid årsskiftet, kommer att fungera.

– Jag tror att det är ganska naturligt i en omställning och är inte förvånad att vissa har tagit upp det här. Det är ett nytt mediestöd som kommer på plats och det har varit föremål för en politisk process också, och det är den vi har suttit och väntat på nu, säger Jan-Olof Lind.

Utbetalning dröjer

I och med att lagändringen kommer med en och en halv månad till det nya mediestödets införande räknar den nya Mediemyndigheten inte med att kunna få ut medlen förrän tidigast i april. {{toplink}}

För att stöden ska kunna betalas ut krävs också både grönt ljus från EU-kommissionen, och ett regeringsbeslut. 

Jan-Olof Lind hoppas ”så snart som möjligt” få förordningen från regeringen. Men av hänsyn till den korta tidshorisonten och medievärldens rop på svar tog myndigheten tidigare i höstas ett utkast på föreskrifter. Även dessa har kritiserats, bland annat för att sakna konkretion.

– De är ingalunda beslutade ännu utan det är en funktion av förordningen. Jag vågar i dagsläget inte uttala mig om det kommer att ske några stora förändringar i de föreskrifterna men vi har fått in synpunkter, säger Lind och fortsätter:

– Vi jobbar för högtryck redan nu för att så snart som möjligt kunna gå ut med vad det är som gäller och hur man ansöker. För mig är det viktigt att det har varit en politisk process. Det är inte Myndigheten för press, radio och tv som har synpunkter på den utan vi jobbar utifrån förutsättningar.

Vissa ser risker för att stödet hotar mediemångfalden. Vad tänker du om konsekvenserna för medieutbudet i Sverige?

– Nu har politiken gått in och sagt vad som ska gälla för det här stödet. Det kommer att ske förändringar och det kan eventuellt då få konsekvenser för vissa medier eller tidningar. Så kan det vara.

Demokrativillkor för stöd

Vilka som till slut får del av det nya mediestödet ska avgöras av mediestödsnämnden. Enligt det förslag som väntas antas av riksdagen på onsdagen kan deras beslut inte överklagas.

Det tycker Jessica Wetterling (V) är problematiskt, särskilt när det gäller det nya demokrativillkoret som Vänsterpartiet är emot och som anger att stöd ska gå till verksamhet som ”inte väsentligt verkar mot grunderna för det demokratiska styrelseskicket eller väsentligt är i konflikt med respekten för alla människors lika värde och den enskilda människans frihet, värdighet och personliga integritet”.

– Vi hoppas givetvis det inte kommer att behöva användas men om det behöver göra det så känns det väldigt godtyckligt och rättsosäkert att en tidning som inte lever upp till demokrativillkoret inte kommer att kunna överklaga det beslutet, säger Wetterling som samtidigt är enig med de övriga riksdagspartierna om att förändringar av det gamla mediestödssystemet är nödvändiga. 

Kulturminister Parisa Liljestrand har tidigare sagt att opolitiska domare och jurister kommer att göra besluten rättssäkra.

{{toplink}}

miol@altinget.se