Facket hotar Energimyndigheten med JK-anmälan

Fackförbundet ST kommer sannolikt att JK-anmäla Energimyndighetens hantering av en anställd som på fritiden demonstrerat för klimatet. ”Ju mer vi gräver, desto mer tycks det här handla om hennes politiska inställning i klimatfrågan kopplat till henne åsikt om civil olydnad”, säger ST:s jurist Joakim Lindqvist.

ST:s jurist Joakim Lindqvist ifrågasätter Energimyndighetens hantering av ärendet med den så kallade Rebellmamman, det vill säga den nationella gassamordnaren Anna som inte fick fast tjänst då hennes klimatengagemang bedömdes vara en säkerhetsrisk efter en förnyad säkerhetsprövning.

– Ju mer vi gräver, desto mer tycks det här handla om hennes politiska inställning i klimatfrågan kopplat till henne åsikt om civil olydnad, säger Joakim Lindqvist som tycker att hanteringen tycks vara präglad av stress från myndighetens sida.

Energimyndigheten blev uppmärksammad, bland annat genom tidningen Fokus, om gassamordnarens engagemang i Rebellmammorna kort före att hennes provanställning löpte ut. Själv säger Anna, som egentligen heter något annat, att hon alltid varit öppen med sitt klimatengagemang på sina arbetsplatser, så även på Energimyndigheten.

– Det är ingenting jag har smusslat med på något vis, säger hon till Altinget.

Trögt att få ut handlingar

Sedan Anna fick lämna sin tjänst i slutet av april har ST försökt att få en bättre bild av vad Energimyndighetens beslut grundar sig på, men det har varit påfallande svårt att få ut handlingar eller uppgifter från säkerhetssamtalen, utvecklingssamtal samt att få ut exempelvis sms-konversationer, enligt Joakim Lindqvist.

– Det har överlag tagit längre tid än det borde, säger han.

Han tillägger att ST fortfarande inte ens lyckats få reda på om det finns några anteckningar från myndighetens andra säkerhetsprövningssamtal med Anna, det samtal som låg till grund för att hon inte fick fortsätta vid myndigheten.

ST och Energimyndigheten har mötts i en facklig förhandling. Då uppgav myndigheten att anställningen avbröts eftersom Anna anses brista i lojalitet och har sårbarheter – det vill säga inte klarat den andra säkerhetsprövningen – men att hon inte heller levererat på alla områden i sitt arbete.

Joakim Lindqvist ifrågasätter att Anna inte skulle ha gjort sitt jobb och kallar det en efterhandskonstruktion, då ingenting sådant framfördes vid det utvecklingssamtal hon hade med sin närmaste chef bara några veckor tidigare. En uppgift som Anna bekräftar för Altinget.

– Tvärtom har man flera gånger uttryckt sin uppskattning för det jobb jag gör, säger hon.

ST har försökt få ut anteckningar från utvecklingssamtalet, men några sådana finns det inte, enligt Energimyndighetens uppgift till facket.

Anna undrar också vilka sårbarheter det är Energimyndigheten anser sig ha hittat. Enligt Säpo kan det exempelvis vara ekonomiska trångmål, missbruk, behov av att hemlighålla personliga förhållanden eller koppling till organiserad brottslighet som gör en person sårbar.

– Jag har inga hemligheter, säger hon.

ST: Använt sin yttrandefrihet

Men framför allt så ifrågasätter ST att Energimyndigheten tycks ha bedömt Anna som en säkerhetsrisk utifrån att hon deltagit i demonstrationer för klimatet på sin fritid samt för att hon vid det andra säkerhetsprövningssamtalet sagt att hon har förståelse för att vissa personer väljer att använda sig av fredlig civil olydnad som metod.

– Vi vill att JK prövar om hon har blivit utsatt för repressalier på grund av att hon har använt sin yttrandefrihet och sin demonstrationsfrihet. Det är mycket som talar för det, säger Joakim Lindqvist.

Han betonar att Anna har deltagit i fredliga demonstrationer och hon aldrig har blivit dömd för civil olydnad. Han tycker inte heller att hennes koppling till klimatrörelsen Rebellmammorna, som i sin tur är kopplad till Extinction Rebellion, håller för att anses vara en säkerhetsrisk.

– Om vi ska likställa all form av civil olydnad med terrorism och organiserad brottslighet, då är vi på ett sluttande plan. Därför vill vi verkligen att JK uttalar sig om det här ärendet, säger Lindqvist.

Två riksdagspartier stödjer civil olydnad

Han tillägger att Rebellmammorna inte förekommer i några rättsdatabaser överhuvudtaget och att även om de gjorde det, så kan det inte automatiskt ses som en säkerhetsmässig belastning för alla som är engagerade i rörelsen.

– Vi har många lösa nätverk i samhället. Alla fotbollssupportrar kopplas inte samman med fotbollshuliganer, som dessutom i vissa fall begår mycket grova brott, men de tillskrivs inte kollektiv skuld, säger han.

Efter att Energimyndigheten i fallet "Anna" gjort bedömningen att det är en försvårande omständighet i en säkerhetsprövning att stödja civil olydnad som metod i vissa fall, då är frågan vilka konsekvenser det får, enligt Joakim Lindqvist.

– V och MP är båda för civil olydnad enligt sina partiprogram. Innebär det att ingen som är medlem i Vänsterpartiet eller Miljöpartiet kan ha säkerhetsklassade tjänster i staten?

Lindqvist tar Romina Pourmokhtaris (L) t-shirt med texten ”Göm en flykting – blir det olagligt, göm två” som exempel på någon som till och med uppmanat till civil olydnad. Då var hon Luf-ordförande och nu är hon statsråd.

Myndigheten: Positiva till en granskning

Energimyndigheten hänvisar till att det är ett personalärende och ger därför endast en generell skriftlig kommentar som svar på Altingets frågor.

”Vi är trygga i vår bedömning och är positiva till en eventuell granskning. Vad gäller utvecklingssamtal hålls inga formella sådana under provanställningar, men däremot enskilda medarbetarsamtal utifrån behov och uppkomna situationer. Den typ av löpande samtal mellan chefer och medarbetare sker sällan med efterföljande anteckningar”, skriver presschefen Ola Westberg.

Anna heter egentligen något annat. 

{{toplink}}

Forrige artikel SKR: Fortsatt tufft för kommuner och regioner SKR: Fortsatt tufft för kommuner och regioner Næste artikel Forskare om folkomröstningarna: ”Inte så det var tänkt” Forskare om folkomröstningarna: ”Inte så det var tänkt”
Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

300 miljoner kronor extra till Regeringskansliet föreslås i budgeten nästa år för att fullfölja regeringens reformagenda. Under mandatperioden kommer regeringen ha ökat budgeten för den egna myndigheten med nära 30 procent. ”Det finns behov inom många områden”, säger Elisabeth Svantesson (M).