Facket varnar för hårdare effektiviseringar: Myndigheter på bristningsgränsen

Larmen om effektiviseringarnas konsekvenser ljuder allt högre. Forskare och fack varnar för en kärnverksamhet vid bristningsgränsen. Samtidigt vill regeringen och SD gå fram med ytterligare effektiviseringar. ”De måste kunna svara på vad de menar”, säger Britta Lejon, ordförande för Fackförbundet ST.

Britta Lejon är ordförande för Fackförbundet ST. Tillsammans med nio forskare gick hon nyligen ut och varnade för hur styrningen av statsförvaltningen har skapat anorektiska kärnverksamheter som slimmats till bristningsgränsen. Myndigheter saknar förmåga att utföra sina uppdrag och jakten på kostnadseffektivitet hotar både säkerheten och kvalitén.

Fackförbundet är framför allt kritiska till de neddragningar som görs i den årliga pris- och löneomräkningen, med inbyggda krav på produktivitet. För 2024 innebär det att myndigheternas löneanslag endast räknas upp med 1,09 procent, något som enligt Arbetsgivarverket lär göra det fortsatt kärvt för myndigheterna då löneanslagen står för nästan 65 procent av kostnaderna.

Regeringen och Sverigedemokraterna vill nu se ytterligare effektiviseringar, också som en del i finansieringen av viktiga reformer framöver. Men det är ännu oklart vad formuleringarna i partiernas budget innebär, och ministrarna vill inte svara på frågor om planerna.

Fackförbundet ST, med runt 60 0000 medlemmar i statlig tjänst, har inte heller hört något från departementet.

– De måste kunna svara på vad de menar med det. Man kan inte skriva något sånt i en budget, och sen inte vilja återkomma om det. Det är solklart, säger Britta Lejon.

{{toplink}}

ST: Politikernas styrförmåga undermineras

Att den offentliga sektorn också har ett ansvar i den ekonomiska situationen har regeringen även tidigare aviserat. Det gäller kommunerna som enligt civilminister Erik Slottner kan ta tillfället i akt till ett hårdare effektiviseringstryck. En nytillsatt kommission ska också titta på hur produktiviteten kan öka.

Britta Lejon tycker att det är självklart att man inte ska använda mer resurser än nödvändigt, men ser långtgående konsekvenser med dagens besparingskrav. 

Stressen ökar, det gör också myndigheternas handläggningstider och de får allt svårare att rekrytera. Även politikernas styrförmåga undermineras, säger hon.

– Vi har en minister som är ansvarig för kriminalvårdens utbyggnad och med ena handen fattar ett politiskt beslut om att skjuta till x antal hundra miljoner, men med den andra handen drar undan mattan för satsningen genom en automatisk budgetmekanism.

Britta Lejon och Fackförbundet ST vill i stället att man satsar på dialogen mellan de som kan verksamheterna, på departementen och myndigheterna, för att hitta förbättringar och sätt att arbeta mer effektivt.

Men om regeringen går hennes väg återstår att se.

– Vi förväntar oss att få en mer utförlig beskrivning av vad det är de vill, och att man återkommer och berättar för medarbetarna och myndighetsledningarna om sina planer. Ska man sätta hårdare effektiviseringstryck på statsförvaltningen så måste man vara medveten om att det kommer med ett pris.

Altinget har sökt regeringen och Sverigedemokraterna. ”Det finns i dag inget att kommentera”, säger civilministerns pressekreterare om fackförbundets oro för ytterligare effektiviseringar.

Forrige artikel Nya siffror: Antalet svenskar i EU-kommissionen minskar Nya siffror: Antalet svenskar i EU-kommissionen minskar Næste artikel Datum för EU-val spikat: Då ska Sverige rösta Datum för EU-val spikat: Då ska Sverige rösta
Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

300 miljoner kronor extra till Regeringskansliet föreslås i budgeten nästa år för att fullfölja regeringens reformagenda. Under mandatperioden kommer regeringen ha ökat budgeten för den egna myndigheten med nära 30 procent. ”Det finns behov inom många områden”, säger Elisabeth Svantesson (M).