Finansinspektionen: ”Sundare marknad när pengar kostar pengar”
(Foto: Jessica Gow / TT )
I takt med att räntorna har gått upp, så har de totala skulderna sjunkit igen. Finansinspektionen konstaterar att detta har stabiliserat den finansiella ekonomin. Samtidigt avfärdar generaldirektör Daniel Barr kritiken om att riskerna med hushållens skulder är överdriven. ”Det känns inte helt seriöst faktiskt”, säger han.
Utsikterna har ljusnat för den finansiella stabiliteten i ekonomin, konstaterar Finansinspektionen i sin senaste stabilitetsrapport.
– Det faktum att inflationen har kommit ner, att räntetoppen sannolikt är nådd och att räntan är på väg neråt skulle jag säga är den stora orsaken, säger generaldirektör Daniel Barr till Altinget.
Trots att många hushåll har fått betydligt mindre marginaler de senaste åren bedömer FI att de allra flesta klarar sina lånebetalningar. Ser man till hushållens lån har de nu nästan slutat att växa, vilket Finansinspektionen välkomnar.
– Det är positivt. Sverige har en av världens största belåning av hushållssektorn. Det har gått ifrån 100 till 200 procent av disponibel inkomst de senaste två decennierna. Vi har sett det här som en stor risk, både för hushållens ekonomi men också utifrån makroekonomisk synpunkt. Nu är det på väg neråt, det är positivt såklart, säger Daniel Barr.
Finansinspektionen har sedan tidigare varnat för att nivån på skulderna hos hushållen är alltför hög för att det ska vara sunt. Och även om utvecklingen nu går i rätt riktning konstaterar Finansinspektionen att faran inte är över. Nivån på hushållens skulder är fortfarande högre än före pandemin och hög ur ett historiskt och ett internationellt perspektiv.
Avfärdar kritiken: ”Inte seriös”
Nyligen presenterade SBAB dock en rapport där man menar att Finansinspektionens varningar är överdrivna. De pekar på att skuldsättningen hos hushållen inte är en så stor risk som Finansinspektionen och Riksbanken konstaterar i sina analyser.
– Vår nya rapport visar tydligt att bolåneskulderna är betydligt mer robusta mot ekonomiska störningar, och därmed mindre riskabla för svensk ekonomi, än vad Riksbanken och Finansinspektionen har gjort gällande, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB, enligt ett pressmeddelande.
Daniel Barr avfärdar dock kritiken. Han säger att majoriteten av bedömningarna, både inhemska och internationella, håller med om att hushållens skuldsättning är en stor risk för både samhällsekonomi och hushållens ekonomi.
– Tittar man på vad som har hänt så är det många hushåll som är pressade, antalet hushåll hos Kronofogden ökar kraftigt, man har dragit ner sin konsumtion kraftigt från hushållens sida vilket har påverkat makroekonomin och tillväxten i stort. Så det har påverkat, säger Daniel Barr.
Barr poängterar också att lågkonjunkturen än så länge inte varit särskilt djup, att den inte haft någon effekt på arbetslöshet och att det bara skett milda minskningar när det gäller BNP-tillväxten.
– Så det hade kunnat vara väsentligt värre än det har blivit. Att ta det för intäkt, att det inte är något problem med hög belåning i hushållssektorn, det känns inte helt seriöst faktiskt, säger han.
Även i fastighetssektorn är situationen bättre i dag än för ett halvår sedan slår FI fast i sin analys. Men många av bolagen har fortfarande alltför stora skulder. Dessutom ser de en risk att intjäningen i bolagen minskar när inflationen faller, samt att det finns en del signaler om att vakansgraden i uthyrningen har minskat.
Tro på ökade bostadspriser
När det gäller bostadspriserna konstaterar Finansinspektionen att de har stabiliserats efter en tydlig nedgång 2022, men att aktiviteten är väldigt låg på marknaden. Nu tror dock många bostadsägare, omkring 40 procent, på en stigande marknad. Att marknaden kommer att hamna i samma situation som före den ekonomiska nedgången, med minusränta och stora värdeökningar på bostäder, är det dock få som tror.
Daniel Barr tror och hoppas att utvecklingen för hushållens skulder inte kommer att öka i samma takt som tidigare, även när inflationen gått ner till rimliga nivåer. Framförallt eftersom räntan väntas vara på en högre nivå generellt.
– Jag tror att det är en sundare marknad när pengar kostar pengar. Jag tror att det är många beteenden som inte kommer vara lönsamma längre som kommer försvinna från marknaden. Det tror jag är bra på sikt.
Samtidigt pågår en utredning om bland annat amorteringskraven och politiken säger sig vilja ändra på de delarna. Är du orolig för att man kommer vilja ändra på saker som kan påverka det?
– Oro är väl att ta i. Vi har sagt att det viktigaste är att få bukt med hushållens skuldsättning. Hur man gör det och vilka instrument man väljer att använda är underordnat. Vi får se vad den utredningen kommer fram till helt enkelt.
{{toplink}}
Putin och grisar på årets valaffischer
De får nya mediestödet
