Fler unga svenskar vill göra EU-praktik
Intresset för att göra praktik på EU:s institutioner ökar bland unga svenskar. Utvecklingen ses som ett viktigt steg för att vända trenden med brist på svenskar i EU-systemet. ”Praktiken är verkligen en dörröppnare till EU-jobb”, säger Asia Riazantceva, samordnare för EU-rekrytering på Universitets- och högskolerådet.
När närmare 1 900 unga européer i veckan avslutar sin höstpraktik på EU-kommissionen och EU-parlamentet markerar det slutet på ett rekordår för svenska EU-praktikanter.
Totalt 61 svenskar gjorde under 2022 de fem månader långa praktikerna på de två institutionerna – det högsta antalet någonsin.
Ökningen är del av de senaste årens trend. På EU-parlamentet har antalet praktikanter gått från fyra år 2015 till 18 stycken år 2022. Tittar man på EU-kommissionen har antalet ökat från 26 till 43 de senaste sex åren.
En rad åtgärder har vidtagits från både svenskt håll och från EU för att åtgärda den brist på svenskar som råder i EU-systemet. Att just öka antalet svenska praktikanter är en viktig del av satsningarna.
– Det är en flexibel grupp, ofta utan familj och fast bostad och i början av karriären, som har större sannolikhet att stanna kvar och söka anställning – vilket gynnar den geografiska balansen, och legitimiteten för EU:s institutioner, säger Asia Riazantceva som är samordnare för EU-rekrytering på Universitets- och högskolerådet (UHR), och fortsätter:
– Sverige behöver ha en röst inom EU. EU ska representera samhället och det är viktigt att vi finns där och bidrar med svenska värderingar och är en del av beslutsprocessen.{{toplink}}
Fler sökande
UHR har sedan 2013 haft i uppdrag från regeringen att öka intresset för EU-karriärer bland unga svenskar. När den dåvarande regeringen 2018 antog en strategi för att locka fler svenskar till EU fick UHR extra resurser för att trappa upp arbetet. Genom riktade informationskampanjer har man försökt att bättre nå ut om möjligheterna till jobb inom EU. Där har information om praktiken varit en viktig del.
Enligt Asia Riazantceva är praktiken en verklig dörröppnare till EU-anställning för unga människor.
– När man gör praktik får man förstahandserfarenhet om hur det är att arbeta inom EU. Man skapar kontakter och får en EU-erfarenhet på sitt cv, säger hon.
Insatserna ser ut att ha haft effekt. För några år sedan låg det antal svenskar som sökte praktik på EU-kommissionen stadigt runt 270 ansökande – de senaste tre åren har antalet sökande ökat och 2022 var det rekordhögt med 370 sökande.
Samtidigt har man från EU-institutionernas sida de senaste åren tagit initiativ för att åtgärda den geografiska obalansen inom institutionerna. Numera blir praktikplatserna i så stor utsträckning som möjligt fördelade mellan sökande från de enskilda länderna i förhållande till deras storlek.
För svensk del är målsättningen 2,7 procent. År 2015 utgjorde de svenska praktikanterna i EU-parlamentet endast 0,75 procent. När de tolv svenskar som den 1 mars i år påbörjar parlamentets vårpraktik uppnås målet: de svenskarna praktikanterna kommer utgöra 2,71 procent.
”Unik insyn i EU-systemet”
Marko Stankovic är en av de svenskar som nyligen avslutat höstpraktiken på rådet, där endast runt 100 praktikanter tas in per termin – till skillnad från EU-kommissionen och EU-parlamentet som tar in mellan 800 och 1000 praktikanter per termin. Under hans praktik på energienheten dök en ledig tjänst upp och han uppmuntrades av chefen att göra ett uttagningsprov för att söka tjänsten. Han klarade provet och har nu fått ett två års kontraktsanställning, med möjlighet till förlängning.
– Hade jag inte haft praktik hade det varit svårare att bli inbjuden att göra provet, och att konkurrera med andra, konstaterar han.
Snett över gatan från rådet ligger EU:s utrikestjänst. Där, på den enhet som jobbar med Turkietfrågor, gjorde svenske Simon Axelsson praktik under hösten.
– Som svensk är man kanske inte så van vid att praktisera efter avslutade studier utan snarare som en del av det. Men det här är verkligen som en språngbräda ut i yrkeslivet, och är dessutom betalt, säger han.
Simon Axelsson har nu fått ett vikariat på Sveriges EU-representation i Bryssel – ett jobb som han inte tror att han nödvändigtvis fick tack vare praktiken, men kanske ändå för att han var på plats i Brysselbubblan.
– Praktiken ger en unik möjlighet att få insyn i hur EU fungerar. Det är ett extremt komplext system och det kan vara svårt att förstå bara genom att läsa sig till det – och jag har ändå läst Europastudier. Jag tror att man måste vara på plats för att verkligen förstå, säger han.
Nya Brexitavtalet om Nordirland: EU och Storbritannien talar om ett ”nytt kapitel”
Calmfors vill se ny utredning om euron
