Försvarsministern: ”Jag tror det finns en insikt om allvaret”

Totalt ökar utgiftsområden försvar och samhällets beredskap med 13 miljarder kronor mellan år 2022 och 2023, enligt regeringens budgetproposition. Framför allt är det kraftigt ökade anslag till Försvarsmakten och till anslaget för anskaffning av materiel och anläggningar som ligger bakom att utgiftsområdet växer från knappt 75 till knappt 88 miljarder.

Och ytterligare ökade anslag till försvaret väntar under kommande år. Exakt hur mycket är inte bara en fråga för regeringen, enligt försvarsminister Pål Jonson, utan för den parlamentariska försvarsberedningen som ska kallas in för överläggningar inom kort.

Försvarsmakten räknar med att nå två procent av BNP redan år 2026 – på grund av att att allt har blivit dyrare och kronan svagare. Är ett försvarsanslag på två procent av BNP tillräckligt?

– Det blir en fråga för försvarsberedningen ytterst och vi hoppas kunna hitta en bred politisk överenskommelse, dels om en trappa upp till 2026, och dels om en trappa mellan 2026-2030. Nu har vi fått underlaget och då får vi börja analysera detta innan jag börjar utlova ytterligare nya höjningar, säger försvarsminister Pål Jonson (M) till Altinget och fortsätter:

– Men det jag kan konstatera är – inte minst kopplat till Nato – så finns det förväntningar på att de allierade inom Nato ska nå två procent, helst till 2024, och i allt högre grad pratar man ju om två procent som ett golv, och inte som ett tak.

Det är inte bara Sverige som rustar och överbud kan ju driva upp priserna ännu mer. Finns det fördelar med att avvakta något med expansionen?

– Tvärtom så tror jag att man behöver agera snabbt och agilt. Jag tycker att det svenska politiska systemet gjorde det, när vi den 16 mars presenterade en överenskommelse med åtta partier där vi stod bakom dels en förstärkning av det innevarande budgetåret, men vi höjde ju också Försvarsmaktens beställningsbemyndigande bortom 2030 med nästan 30,9 miljarder, säger Jonsson (M) och fortsätter:

– Hela tanken med det var att vi inte skulle hamna sist i kön hos den europeiska och amerikanska försvarsindustrin, där vi köper mycket. För just nu finns det ett väldigt stort tryck på den industrin att leverera i och med att det är så många som vill lägga beställningar snabbt dit. Så jag tror att det är bättre att agera snabbt än långsamt. Och det här är ju långa tidsperspektiv och det försämrade politiska omvärldsläget bedömer jag kommer att vara över tid.

Du har sagt att höjda försvarsbudgeten ska nås med hjälp av tuffa prioriteringar. Hur ser du på risken att få opinionen emot er, om prioriteringarna blir för tuffa?

– Det råder krig i Europa och vi befinner oss i en av de allvarligaste säkerhetspolitiska omvärldslägena, både för Sverige och Europa. Flera mätningar har pekat på att försvarsviljan går upp, det välkomnar jag också, att allmänheten inser behovet av att satsa mer på försvaret. Under en lång tid drog man ner försvaret alldeles för mycket och nu är vi i en kraftig uppbyggnadsfas. Det kommer såklart kräva att det finns balans mellan mål och medel. Det kommer att innefatta mer ekonomiska resurser till Försvarsmakten. Vi pratar ju om en målbild på två procent av BNP till försvaret 2026.

Men att dra ner på X, Y, Z för att finansiera detta. Är medborgarna med på detta?

– Jag tror att det finns en mycket bredare insikt i dag än för fem, sex år sedan om allvaret. Och att det är ett väldigt allvarligt säkerhetspolitiskt läge genom Rysslands oprovocerade och olagliga invasion av Ukraina.  

Det är inte bara det militära försvaret som ska växa, utan det civila försvaret vill växa med 6,2 miljarder nu och 27 miljarder extra runt 2026. Opinionen accepterar kanske militärupprustningen, men köper den civilupprustningen också?

– Den som är gladast över att vi har en egen minister för civilt försvar är jag. För det är nämligen så att det militära försvaret och de betydande satsningar som vi vill göra där kommer inte att funka om vi inte får ett starkare civilförsvar. För Försvarsmakten är beroende av sjukvården, transporter, kommunikationer och livsmedel från det civila samhället. Så det är helt avgörande att vi nu också får upp tempot med det civila försvaret. I det avseendet är det helt nödvändigt, säger den tidigare försvarsutskottsordföranden och fortsätter:

– Sedan är det så att vi över en lång tid kommer att behöva lägga mer på försvaret under de kommande tio åren än vad vi gjorde under de senaste tio åren. Men det har att göra med att ett kraftigt försämrat omvärldspolitiskt läge.

jacob@altinget.se, johanna@altinget.se