Förtroendet för Riksbanken rasar

Riksbanken tappar fjorton procentenheter i Medieakademins årliga mätning av allmänhetens förtroende för samhällets institutioner. ”En förtroendesmäll”, säger Henrik Ekengren Oscarsson, professor vid Göteborgs universitet.

Med en stundande lågkonjunktur och kritik mot räntehöjningar tappar Riksbanken, som tidigare haft ett lika högt förtroende som landets domstolar, från 66 till 52 procent i årets upplaga av Medieakademins Förtroendebarometer. 

Myndigheten tangerar därmed lägsta nivån noterad under de senaste tio åren.

– De får ta en förtroendesmäll för lågkonjunkturen helt enkelt, säger Henrik Ekengren Oscarsson, professor vid Göteborgs universitet och ledamot i Medieakademin som står bakom mätningen.

Tappet på fjorton procentenheter är inte så förvånande, anser Riksbanken som i ett mejl till Altinget pekar på det svåra ekonomiska läge som hushåll och företag befinner sig i:

”Därför är det angeläget att vi fortsätter att förklara varför det är så viktigt att bekämpa inflationen”, skriver myndighetens pressekreterare.

– Riksbanken har hela tiden själva berättat vilka kriterier de ska utvärderas utifrån: inflationsbekämpningen och tvåprocentmålet. Nu när de inte kan nå det här målet kan de inte infria förväntningarna, säger Ekengren Oscarsson som också tror att räntebeskeden spelat in.

– Man har behövt leverera rätt så dåliga nyheter till det svenska folket.

{{toplink}}

Hur snabbt kan man återfå förtroendet igen?

– Det går fort att föröda ett förtroende, sen brukar uppgångarna bara ske med ett par procent så det tyder på att det tar tid att bygga upp, säger Henrik Ekengren Oscarsson.

Även förtroendet för polisen minskar markant i mätningen, medan Försvarsmakten når rekordnivåer.

{{toplink}}

Forrige artikel Hit flyttar den nya myndigheten Hit flyttar den nya myndigheten Næste artikel Riksdagsledamöterna får mer i plånboken Riksdagsledamöterna får mer i plånboken
Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

300 miljoner kronor extra till Regeringskansliet föreslås i budgeten nästa år för att fullfölja regeringens reformagenda. Under mandatperioden kommer regeringen ha ökat budgeten för den egna myndigheten med nära 30 procent. ”Det finns behov inom många områden”, säger Elisabeth Svantesson (M).