Fredrik Malmberg blir direktör för MR-Institutet – ”Finns utmaningar”

Det blir Specialpedagogiska skolmyndighetens (SPSM) generaldirektör Fredrik Malmberg som ska leda Institutet för mänskliga rättigheter. ”Sverige har kommit långt men det finns utmaningar också här. Det blev tydligt när jag var Barnombudsman, men även på SPSM”, säger Fredrik Malmberg.

– Jag är väldigt glad och stolt och det är roligt att även Sverige äntligen har ett oberoende MR-institut på plats, säger han till Altinget.

Tidigare BO

Fredrik Malmberg har varit på SPSM sedan 2017. Dessförinnan var han Barnombudsman (BO), en post han satt på i åtta år. Han kommer att börja sin nya tjänst på IMR den 20 januari, och han ersätter då Anders Kompass som har vikarierat som direktör sedan institutet inrättades den 1 januari i år.

– En av våra viktigaste roller blir att bidra med kunskap och råd som leder till att de mänskliga rättigheterna tillvaratas i både lagstiftning och praxis. Genom att följa, undersöka och rapportera om utvecklingen i Sverige kommer vi att upptäcka och uppmärksamma områden där staten behöver göra mer för att säkra den enskildes mänskliga rättigheter.

Demokrati, frihet, mänskliga rättigheter och civilsamhälle är på tillbakagång globalt. Hur ser du på situationen i Sverige?

– Jag fick den frågan redan 2008 när jag tillträdde som BO. Sverige har kommit långt men det finns utmaningar också här. Det blev tydligt som BO, men även på SPSM. Sverige har fått kritik i granskningar av FN:s barnrätts- och tortyrkommittéer. Det finns brister här när det gäller hur vi hanterar personer i utsatta situationer. Till exempel hur det ibland används tvångsmedel mot barn när de är i slutna miljöer, säger han.

– Inte minst i tider av kris och oro så har ett oberoende MR-institut en väldigt viktig roll att fylla i Sverige också. Vi ska bidra med kunskap och råd både när man stiftar nya lagar och när lagar tillämpas.

Institutet styrs av en lag, och där står bland annat explicit att ni inte ska pröva enskilda ärenden. Hur gör ni då för att granska tillämpningen?

– Vi följer till exempel hur myndigheter genomför lagstiftning i praktiken, vi kommer att titta efter mönster där det finns saker att göra.

Skulle du sätta frågetecken för någon av skrivningarna i Tidöavtalet, utifrån ditt uppdrag?

– Vi är ingen partipolitisk aktör som ska kommentera manifest eller utspel, här är det viktigt att komma ihåg vilken roll vi har. Men vi ska bidra med kunskap och råd i lagstiftning och i remissförfaranden. Så vi har en roll att spela i att granska de konkreta förslagen när de väl finns på bordet.

Du var chef för Sverigeprogrammet på Rädda barnen och representant i Syd- och Centralasien samt Uganda för Internationella Rädda barnen. Vad lärde du dig och hur kan det hjälpa dig framöver?

– Att om man ska påverka mänskliga rättigheter så måste man nå fram till dem som har makt, samtidigt som man har en god markkontakt och ser hur MR-frågorna omsätts i vardagen. På förmiddagen kanske man gjorde ett besök på fältet, och på eftermiddagen satt man med lagstiftare.

Vad blir det första du gör när du tillträder?

– Att träffa medarbetare, se vilka som arbetar här, vilka kompetenser vi har och fördjupa dialogen med styrelsen. Anders Kompass har redan jobbat här ett år och förberett. Vi är en ung institution så det gäller att få arbetsprocesser på plats. Förväntningarna är höga.

När det gäller SPSM, vad är den myndighetens främsta utmaningar framöver?

– Vi är en myndighet som ger stöd till Skolsverige och vi driver tio specialskolor. Vi kan konstatera att det finns stora utmaningar kopplade till bristande likvärdighet. Barn och elever får bra stöd på vissa skolor, men i andra har de exempelvis svårt med rekryteringen av behöriga lärare och speciallärare.

– Vi utvecklar stöd till huvudmännen, men staten behöver kliva fram i kontakten med huvudmännen. Vi har ett uppdrag tillsammans med Skolverket att erbjuda samtliga 2 800 huvudmän stöd i kvalitetsdialoger. De första hundra dialogerna har vi redan i höst.

– En annan utmaning är att bättre följa upp hur det går för barn och elever med funktionsnedsättning, som utreds nu. Det är också kopplat till min kommande roll, för Sverige har fått kritik för att det saknas statistik och data.

Beslutskedja: Inrättande av ett Institut för mänskliga rättigheter

19/3
2021
7/4
2021
12/5
2021
28/5
2021
16/6
2021
10/9
2021
29/10
2021
2/11
2021
31/12
2021
11/1
2022
21/10
2022
5/4
2023
12/4
2023

Forrige artikel Riksdagen en ledamot kort efter ersättarnas massavhopp Riksdagen en ledamot kort efter ersättarnas massavhopp Næste artikel Tre departement blir två – så ser skissen ut Tre departement blir två – så ser skissen ut
Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

300 miljoner kronor extra till Regeringskansliet föreslås i budgeten nästa år för att fullfölja regeringens reformagenda. Under mandatperioden kommer regeringen ha ökat budgeten för den egna myndigheten med nära 30 procent. ”Det finns behov inom många områden”, säger Elisabeth Svantesson (M).