Generaldirektörer och kommunchefer kan sättas i karantän

Generaldirektörer och kommunchefer kan komma att sättas i karantän när de går över till näringslivet. Men reglerna som föreslås är frivilliga för kommuner och regioner att följa, och LO hade velat se att utredningen även tittade på övergångar från SKR.

Tuffare regler för generaldirektörer som lämnat sitt uppdrag. Det är ett av förslagen som nu ligger på regeringens bord. Utredaren Karin Almgren vill se övergångsrestriktioner liknande de för ministrar och statssekreterare. Överbefälhavare Micael Bydéns konsultbolag, som han har startat redan innan han ens hunnit lämna sitt uppdrag, hade lett till konsekvenser om lagen hade varit på plats redan i dag.

Villkoren för generaldirektörerna ska dock vara något mindre strikta: sex månaders karenstid i stället för tolv månader. Dessutom ska bedömningen i större utsträckning kunna göras från fall till fall beroende på myndighetschefens arbetsuppgifter.

Sverige tappar topplaceringar

Utredningen tillsattes av den dåvarande S-regeringen sommaren 2022, med syftet att öka medborgarnas förtroende för det offentliga.

I Transparency Internationals senaste rapport om uppfattad korruption fortsätter Sverige att tappa, nu från en femte till en sjätte plats. Skärpta regler för generaldirektörerna kan vara ett steg i rätt riktning, enligt organisationen som även velat att överdirektörer och andra chefspositioner i staten skulle omfattats.

Utredningen föreslår dock att även chefer inom kommuner och regioner ska få striktare regler. Huruvida en direktör ska tvingas till övergångsrestriktioner är dock upp till kommunerna och regionerna själva att avgöra.

Johan Enfeldt, utredare på LO, är kritisk till den delen av lagförslaget.

– Lagen borde gälla för alla kommuner. Det är klart att problemet kanske bedöms som mindre i en liten landbygdskommun jämfört med en större kommun. Men det är olyckligt att man öppnar för att den politiska majoriteten i en kommun ska bestämma om lagen ska tillämpas, säger han till Altinget.

Men Johan Enfeldt får mothugg från SKR:s förbundsjurist Ann Sofi Agnevik. 

– Det är svårt att kategoriskt säga att alla kommundirektörer ska omfattas av restriktionsregler, säger Agnevik.

Hon har själv agerat expert i utredningen och pekar på de olika förutsättningarna för Sveriges minsta kommun, Bjurholm med sina 2 346 invånare, och Region Stockholm med en befolkning på 2,4 miljoner.

– En kommundirektör i Dorotea gör helt andra saker än en kommundirektör i Göteborg. En annan del är att det kostar pengar. En person som inte får jobba under ett halvår får kommunen eller regionen betala för, och det kan kosta väldigt mycket.

Kan bli svårare att rekrytera

Flera remissinstanser skriver att övergångsrestriktioner kan göra det svårare för den offentliga sektorn att rekrytera folk till sina chefstjänster. Ann Sofi Agnevik tror att det kan innebära utmaningar, men har svårt att avgöra hur stort problemet kan bli.

Johan Enfeldt menar att det hela blir en avvägning mellan rekryteringssvårigheter och förtroendet för det allmänna.

– Det är svårt att se att övergångsregler skulle skapa rekryteringsproblem som skulle skada kommunen mer än den skada ett minskat förtroende skulle innebära.

LO: Borde tittat på SKR-problematiken

Utredningen borde även ha tittat på om övergångarna från SKR borde omfattas av karensregler, menar LO:s Johan Enfeldt.

– När vi pratar om förtroendet för den här typen av organisationer blir det problem när övergångar sker direkt från SKR till välfärdsföretag, som ofta tar del av pengar som SKR har förhandlat fram, säger han.

– Tittar man på hur regeringen och SKR tillsammans har slutit en rad överenskommelser är det uppenbart att SKR i vissa fall har närmat sig en myndighetsliknande status.

Ann Sofi Agnevik har inte samma bild av vad SKR är.

– Jag tänker att SKR är en arbetsgivarorganisation och en intresseförening, men inget offentligt organ. Då är man på den privata sidan redan innan man lämnar SKR, säger hon.

Därför blir en övergång från SKR till ett välfärdsföretag inte problematisk, enligt Agnevik.

LO pekar på att ni har fått en ”myndighetsliknande status”. Hur svarar du på det?

– Att vi fortfarande inte är någon myndighet, utan en medlemsorganisation.

{{toplink}}

Beslutskedja: Övergångsrestriktioner för att stärka förtroendet för offentlig verksamhet

8/6
2022
31/8
2023
13/9
2023
15/9
2023
31/1
2024
7/2
2024

Forrige artikel Ministern: Norden ska bli världens mest integrerade region Ministern: Norden ska bli världens mest integrerade region Næste artikel Så ska nya gd:n ta Arbetsförmedlingen ”från bidragssluss till jobbmaskin” Så ska nya gd:n ta Arbetsförmedlingen ”från bidragssluss till jobbmaskin”
Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

300 miljoner kronor extra till Regeringskansliet föreslås i budgeten nästa år för att fullfölja regeringens reformagenda. Under mandatperioden kommer regeringen ha ökat budgeten för den egna myndigheten med nära 30 procent. ”Det finns behov inom många områden”, säger Elisabeth Svantesson (M).