Halvtidsbetyg på EU-ordförandeskapet: Försiktigt och välorganiserat

”Bra ambitioner men hade kunnat pusha mer”.

”Inte så proaktiv”.

”Det märks att regeringen är ny, ministrarna är rätt försiktiga”.

Så här låter det bland europeiska EU-korrespondenter i Bryssel när man frågar dem hur de ser på det svenska EU-ordförandeskapet i halvtid. Reportrar som kontinuerligt bevakar EU:s roterande ordförandeskap i ministerrådet konstaterar att det nu är en något försiktig hand som håller i ordförandeklubban, som till viss del gömmer sig bakom sin roll som neutral medlare.

Samtidigt är den samlade bilden också att det mesta ändå verkar rulla på bra och enligt plan, att Sverige är välorganiserat – och ungefär som förväntat.

Inte särskilt synligt

Det här är en beskrivning av det svenska EU-ordförandeskapet i halvtid som Göran von Sydow, direktör för Svenska institutet för europapolitiska studier, Sieps, håller med om.

– Mitt intryck är att man å ena sidan jobbar på väldigt mycket i det som kanske inte är så synligt för omvärlden, enligt vad man brukar kalla det ”Brysselbaserade ordförandeskapet”. Där är min bild av att ordförandeskapet rör de sakfrågor som ligger på agendan framåt, säger han till Altinget.

– Sen kan man säga att ordförandeskapet i sin utåtriktade roll inte är inte så särskilt synligt i varken en svensk eller europeisk kontext, säger han.

Det kan förklaras bland annat med att andra stora politiska frågor, som Nato-processen, har överskuggat på hemmaplan.

– Men vi har inte heller sett så många exempel där ordförandeskapet har använt sin funktion till att synliggöra, eller driva på tempot, eller intensifiera någon sakfråga där man vill öka takten i beslutsfattandet – saker länder i efterhand kan bli ihågkomna för efter sitt ordförandeskap, säger Göran von Sydow.

Han jämför med hur det tjeckiska ordförandeskapet under hösten hade stark prioritet på energifrågorna och kallade in till flera extrainsatta ministermöten för att driva frågan framåt. Eller hur Frankrike under ordförandeskapet dessförinnan lyckades få länderna att enas om en handlingsplan för en starkare europeisk säkerhets- och försvarspolitik, den så kallade strategiska kompassen.

Det faktum att den svenska regeringen var väldigt nytillträdd när den tog över ordförandeklubban kan ses som en förklaring till Sveriges något försiktiga hållning.

– Det svenska ordförandeskapet har tagit rollen som neutral, saklig och professionell ledare för rådet på stort allvar. Det har ju i sin tur kanske medfört att det inte varit så distinkta resultat de första månaderna, säger Göran von Sydow.

Konkurrenskraften lyft

En viss tempohöjning kan dock skönjas lagom till halvtid. De senaste veckorna har det lossnat i förhandlingarna kring flera delar av EU:s klimatpaket, som är ett av de stora lagstiftningspaketen som Sverige har att driva framåt under våren.

Sverige har också lyckats lyfta frågan om långsiktig konkurrenskraft – en av det svenska ordförandeskapets absoluta prioriteringar – högre upp på EU:s dagordning. På toppmötet i Bryssel i slutet av mars var det en av huvudfrågorna och i samband med det kom EU-kommissionen med ett meddelande om hur EU:s konkurrenskraft ska stärkas på lång sikt – något som sågs som ett erkännande av ordförandeskapets tryck på frågan.

Konkurrenskraften är också den fråga som EU-minister Jessika Roswall (M) lyfter fram när hon själv får säga vad hon är mest nöjd med vad Sverige har åstadkommit under de här tre månaderna.

– Det har vi jobbat hårt med, sade hon till Altinget i samband med ett rådsmöte i Bryssel i slutet av mars.

Betydande steg har också tagits i stödet till Ukraina under våren, där EU-ledarna bland annat kommit överens om nya sanktioner mot Ryssland, men inte minst tagit det historiska beslutet att förse Ukraina med ammunition genom gemensamma uppköp.

Ett konkret exempel där Sverige tagit initiativ och drivit på för en snabb process är den arbetsgrupp för användning av frysta ryska tillgångar för återuppbyggnaden av Ukraina, som inrättades bara en dryg månad in i ordförandeskapet.

Ordförandeskapet – del 2

Nu väntar några luftigare dagar i EU:s kalender kring påsk – och en chans för utarbetade tjänstemän att tillfälligt pusta ut – sedan inleds slutspurten fram till sista juni.

Vad kommer Sverige lägga krutet på då?

Enligt Jessika Roswall väntar fortsatt arbete med både konkurrenskraften och med den gröna omställningen, liksom fortsatt stöd till Ukraina i alla dess former.

– Det är något vi jobbar med hela tiden och det kommer tyvärr inte heller ta slut efter vårt ordförandeskap.

Just Ukraina och dess ansökan om EU-medlemskap är en av de frågor som Göran von Sydow på Sieps ser att det finns en förväntan på EU att agera kring.

– Hur långt kan ordförandeskapet under sina sex månader föra den här frågan framåt? Jag tror att en del av hur man kommer att blicka tillbaka på det svenska ordförandeskapet nog kommer handla om hur stora steg man kunde ta i den här frågan, säger han.

En fjäder i hatten för det svenska ordförandeskapet skulle också vara om man tog avgörande steg framåt med den gemensamma migrations- och asylpolitiken. EU-parlamentet antog i dagarna sin position kring centrala delar av den så kallade migrationspakten och nu ligger pressen på Sverige att lyckas samla medlemsländerna kring sin förhandlingsposition senast i juni.

När Altinget frågade EU-ministern om vad hon tror om möjligheterna om att komma framåt med frågan svarade hon i linje med den svenska ordförandeskapsmodellen:

– Vi följer tidsplanen.{{toplink}}

charlotta@altinget.se