Haverikommissionen pressad efter olyckorna: ”Förstår inte hur vi får ihop det”

Dagen efter dödsolyckan på Gröna Lund förra sommaren klättrar John Ahlberk upp i bergochdalbanan Jetline.

Han är jurist, tidigare domare och sedan fyra år generaldirektör för Statens haverikommission.

– När det framkom av medierapporteringen att det var en person som omkommit kände jag att det var givet att vi skulle utreda olyckan, säger han till Altinget. 

Myndighetens uppdrag, att utreda allvarliga händelser och bidra med slutsatser för ökad säkerhet, kräver ofta att medarbetare snabbt är på olycksplatsen. Det gäller även generaldirektören själv, som är en av fyra utredningsledare.

När Altinget träffar John Ahlberk har han jobbtelefonen påslagen. Det är hans beredskapsvecka, precis som under midsommarhelgen i fjol då nyheten om olyckan på nöjesparken kom.

Den senaste tiden har varit speciell för myndigheten, med flera stora olyckor. I december omkom fem personer när en bygghiss rasade i Sundbyberg och skredet vid E6:an i Stenungsund förra hösten väntas bli den största utredningen som myndigheten har hanterat på flera år.

– Vi brukar ha en utredning om året eller vartannat år om olyckor som inte är av det mer traditionella slaget. Det kan vara ett vindkraftverk som rasat, bränder eller ett ras. Men 2023 och 2024 har varit helt unika år.  

Hög arbetsbelastning

De stora och omfattande utredningarna får konsekvenser, menar John Ahlberk. Handläggningstiderna har blivit längre och arbetsbelastningen är hög för myndighetens drygt trettio medarbetare, som många är experter inom sina områden. 

Utredare som vanligtvis har ett eller två uppdrag kan nu behöva arbeta med fyra utredningar parallellt. I vissa fall får de ta uppdrag som ligger utanför deras expertis, berättar John Ahlberk.

– En av dem som var med och utredde olyckan på Gröna Lund har bakgrund som jaspilot och är egentligen militärutredare, och utredningen om bygghissen bemannade vi med en spårutredare och en flygutredare. Det är en styrka att våra utredare kan arbeta inom skilda sakområden, men också helt nödvändigt som arbetsläget ser ut.

Ser du någon risk med det? Kan den höga arbetsbelastningen påverka era utredningar?

– Ja. Jag ser en risk att vi missar viktiga iakttagelser för att vi har för mycket att göra, eller att vi missar säkerhetsbrister i samhället som vi borde utreda. Men jag tror inte att det har hänt än. Vi har klarat av att leverera på vårt uppdrag, och det har mycket att göra med ett enormt engagemang och lojalitet från medarbetarna.

Risk för neddragningar

Även om Statens haverikommission kan få tillskott vid särskilt stora händelser så hjälper det inte för den bemanning som behövs för myndigheten att hantera sitt uppdrag, menar John Ahlberk. I sitt underlag till regeringen inför höstens budgetförhandlingar beskriver myndigheten en strukturell underfinansiering.

– Grundorganisationen är anorektisk. Den är väldigt hårt slimmad och ibland förstår jag inte själv hur vi får ihop det, säger Ahlberk.

Om regeringen inte fattar beslut om ökad finansiering i den kommande budgeten kommer myndigheten behöva genomföra neddragningar, skriver Statens haverikommission till regeringen. Myndigheten vill ha en förstärkning på 17 miljoner kronor och John Ahlberk noterar hur regeringen gjort flera stora satsningar inom andra närliggande områden.

Om myndighetens anställda inte snabbt kan vara på plats vid en olycka kan också stora kostnader stå på spel, menar han. Vid Malmbanans urspårning i vintras uppgav LKAB att de förlorade 100 miljoner i intäkter för varje dags avbrott.

– Det som kostar för oss är att anställa. Om jag får önska skulle vi vara i vart fall tio personer till. 

”I backspegeln hade jag velat utreda det”

De begränsade resurserna påverkar också vilka utredningar John Ahlberk och hans medarbetare kan ta sig an. Generaldirektören ser flera områden där han tror att Statens haverikommission kan bidra till ökad säkerhet. Det handlar bland annat om konsekvenser av klimatförändringarna och följder av försvarets expansion.

Förra året fördubblades antalet militära utredningar på myndighetens bord.

– Uppbyggnaden av försvaret kommer att leda till att man kommer skjuta mer, flyga mer och att det kommer vara fler värnpliktiga ute på övningar. Det kan generera risker som vi vill kunna fånga upp.

John Ahlberk har även ögonen på de många arbetsplatsolyckorna som uppmärksammats på senare tid, bland annat på batterifabriken Northvolt. Även inom hälso- och sjukvårdens område önskar han att myndigheten kunde bidra med fler lärdomar, samma gäller socialtjänsten.

– En händelse som grämer mig att vi inte valde att utreda är pojken (John Walter, reds. anm.) som drunknade vid sitt HVB-hem i Hagfors. Där visade det sig att det fanns stora brister. I backspegeln hade jag velat utreda det. 

Högt anseende

Med de många och stora olyckorna som Statens haverikommission utrett den senaste tiden har myndigheten också ofta förekommit i media. Tidigare har myndigheten varit mer eller mindre okänd bland allmänheten, menar John Ahlberk. Men när opinionsinstitutet Verian i våras mätte allmänhetens inställning till ett 40-tal myndigheter klev Statens haverikommission fram som trea på anseendeindexet.

– Det har en betydelse. Människor ser att vi gör ett viktigt jobb när det inträffar allvarliga händelser i samhället och eftersom ett av våra syften är att stilla oro och bidra till tilliten i samhället är det också en förutsättning att folk känner till oss, säger John Ahlberk. 

Samtidigt som intresset för myndighetens verksamhet är avgörande för att Statens haverikommissions slutsatser ska få genomslag, ställer det också krav på tillgängligheten. Myndigheten står utan anställd kommunikatör eller pressfunktion. I stället är det utredarna själva som sköter kontakten med media, så även John Ahlberk. Det ger en trovärdighet menar Ahlberk, men innebär också en belastning när trycket är högt.

– Vi har väldigt slimmade stödfunktioner, så medarbetarna får hugga i där det behövs.

Hemma i huset norr om Stockholm hänger skyddsutrustningen uppe och skorna med stålhätta står redo. John Ahlberk försöker hitta utrymme för avkoppling, men han kan aldrig helt slappna av.

– Jag är inte orolig för hur det går i de enskilda utredningarna, men nu när vi har mycket att göra och personalen jobbar hårt så har jag svårt att släppa vad jag kan göra för att underlätta utifrån de förutsättningar vi har, säger han.

Altinget har sökt Carl-Oskar Bohlin, minister för civilt försvar. I ett mejl skriver hans pressekreterare att man inte vill kommentera pågående budgetförhandlingar.

miol@altinget.se