Klarar Sverige av att behålla mäklarrollen?
(Foto: Christine Olsson/ TT, Arthur J Cammelbeeck/Altinget)
Vid årsskiftet tar Sverige över som ordförandeland i EU. Det blir en balansgång när regeringen ska undvika att gapa efter för mycket, och inte mista hela stycket. Altingets redaktör Jacob Hederos berättar om förväntningarna på det svenska ordförandeskapet.
Vid årsskiftet tar Sverige över ordförandeskapet i EU:s ministerråd. Altinget kommer det närmaste halvåret följa den svenska regeringen leda arbetet, i Bryssel och på hemmaplan.
Jacob Hederos är redaktör för Altinget Infrastruktur och bevakar även miljö- och energifrågorna, inte minst i EU.
Vilket inflytande får Sverige över EU-politiken och arbetet i EU under det kommande halvåret?
– Det symboliska inflytandet kommer givetvis att bli större i och med att den svenska regeringen får en chans att stå i rampljuset. Men hur det faktiska inflytandet i lagstiftningsprocessen kommer se ut återstår att se. Ordförandelandets mandat att driva på förhandlingarna kan till exempel bli vingklippt om resterande medlemsländer inte köper det sätt man arbetar på, säger Jacob Hederos.
Det finns en dragkamp mellan de som ville ge extra utrymme för nationella intressen, och de som tycker att ordförandeskapet ska vara så kallade ”ärliga mäklare”, som det kallas på EU-språk.
Jacob Hederos berättar att länder som anses gå för långt med att driva sin egen agenda kan drabbas negativt av det vid ett senare tillfälle. Det konstaterar exempelvis Regeringskansliets EU-chef Eva Sjögren. Samtidigt vill Sverigedemokraterna ha inflytande över de trilogkompromisser som tas fram av ordförandeskapet.
{{toplink}}
Förväntningarna
Enligt uppgifter till Altinget ska medskicket till ordförandeskapet vara att söka breda kompromisser. Det bäddar i så fall för att det inte ska komma alltför mycket detaljönskemål från Stockholm.
– När Ulf Kristersson får frågan från Sverigedemokraternas Martin Kinnunen svarar han själv att regeringen ska arbeta för att nå resultat som är ”så bra som möjligt”. Men ur vems perspektiv är oklart. För samtidigt säger han att ordförandeskapet kommer att kräva att de ”ibland lägger lite band” på den egna åsikten. Vad ”ibland” betyder, det är väl där pudelns kärna ligger, säger Hederos.
Vad finns det för förväntningar på det svenska ordförandeskapet?
– Det beror verkligen på vem man pratar med. Inom bland annat klimatpolitiken har flera förhandlingar ”stressats på”, så det finns farhågor i vissa läger. Förväntningarna på att förhandlingarna om migrationspolitiken ska tas framåt har grusats, även om det är en tydlig ambition i regeringens program.
Men Regeringskansliet har också stärkt upp förhandlingsmaskineriet, berättar Altingets redaktör, och det finns ett stort antal områden där det finns förväntningar på att regeringen faktiskt kan föra förhandlingarna i hamn, eller i alla fall framåt.
Vad innebär ordförandeskapet för regeringens och Regeringskansliets arbete här i Sverige?
– Vissa delar av kansliet kommer inte att ha mycket tid över till att göra särskilt mycket på hemmaplan, på grund av arbetsbördan. Samtidigt har Regeringskansliets budget förstärkts i steg, men generellt går det nog att säga att de inte kommer att ha alls lika mycket tid över till hemmaplansarbete, säger Jacob Hederos.
Planeringen
Förberedelserna för det svenska ordförandeskapet har varit i gång länge och planerna sysselsätter flera delar av Regeringskansliet och dess myndigheter.
Hur mycket har den nya regeringen kunnat påverka planerna för ordförandeskapet? Förändrar samarbetet med SD något?
– De stora dragen inför den antagna planen togs redan i våras och arbetet med att koka ner detta i ett färdigt program har pågått sedan dess. Men det står samtidigt klart att vissa prioriteringar lyfts upp och ner, såsom att en av de fem prioriteringarna från i våras om att ”snabba på klimatomställningen” bakats in en välståndsfokuserad punkt, säger Jacob Hederos.
– Sverigedemokraternas inflytande är fortsatt inte helt satt i sten, om jag fått rätt information, men de kommer oavsett, såsom dokumenterats, vilja ha en hel del att säga till om.
Vilka frågor ser du särskilt fram emot att följa i vår?
– Massor! Det ser exempelvis ut att bli tuffa förhandlingar mellan lagstiftarna i förslaget om att ställa om energiförbrukningen i fastighetssektorn. En puck som ligger tidigare i pipeline är revideringen av ekodesign-reglerna, som ska stöpa om kraven för hur produkter ska tillverkas och kunna återvinnas, säger Jacob Hederos och fortsätter:
– Sen är det spännande att se hur Sverige som tung fordonsnation i relation till sin storlek hanterar alla transportpolitiska förslag som nu ligger på bordet, bland annat om lastbilars koldioxidutsläpp och kraven på utsläppsnormer, utöver klimatgaserna.
Vill du grilla med Johan Pehrson?
Här är den danska regeringens viktigaste strider
