Landstingspolitiker: Gör som vi – spräng blockgränsen

Utsikterna att få till en majoritetsregering efter riksdagsvalet i höst är små. De mest troliga lösningarna är någon form av minoritetsregering med antingen partier från de rödgröna eller från Alliansen. Men något som också diskuteras är om en blocköverskridande regering skulle vara bättre.

Sju av Sveriges 21 regioner och landsting har just sådana blocköverskridande lösningar. I två fall också i minoritet.

S och M

I Region Jämtland Härjedalen styr sedan 2015 Socialdemokraterna och Moderaterna tillsammans. Och båda partierna ser stora fördelar med det i regionen.

– Vi kan ta beslut som har större förutsättningar att hålla över tid och som på så sätt ger stadga åt organisationen samt trygghet hos invånare, patienter och personal, säger Ann-Marie Johansson (S), regionstyrelsens ordförande.

– Jag ser ingen nackdel i det läge som råder i regionen. Att ta ansvar i svåra tider brukar gå hem i befolkningen och i en demokrati måste det vara ett krav att partierna strävar efter makt och inflytande, säger Christer Siwertsson (M), regionråd.

Läs också: En stor koalition i Sverige osannolik – men i Tyskland fungerar det

Men kanske ännu mer intressant är att både Johansson och Siwertsson förespråkar liknande samarbete på riksnivån.

– Att bryta upp blockpolitiken vore bra för demokratin och för Sverige. Valresultatet avgör, allt tyder i dag på att det kan komma att krävas ett samarbete över blockgränsen för att få en regeringsduglig regering, säger Johansson.

– För mig handlar det om att kupera SD samt V och då krävs en stark regering. Inte mig emot en regering som består av S och M. 

Alliansen och MP

Att hålla Sverigedemokraterna borta från inflytande är det fler som tycker är viktigt. Eva Lindberg (S), regionstyrelsens ordförande i Gävleborg framhåller det som en av fördelarna med det blocköverskridande samarbetet i hennes region. Det gör också Birgitta Losman (MP), regionråd, som styr tillsammans med Alliansen i Västra Götalandsregionen. Hon ser positivt på samarbetet.

– Det är nyttigt att kliva upp ur de ibland minst sagt tröttsamma politiska skyttegravarna och lära känna varandra över de traditionella blockgränserna, säger hon.

Läs också: En omöjlig regeringsekvation

Regionstyrelsens ordförande Johnny Magnusson (M) ser inte heller några nackdelar med samarbetet. Magnusson tror att det kan fungera på riksnivå men ser inte att förutsättningarna finns för det i dagsläget. Den bilden delar Losman. Hon skriver att M på riksnivå har “köpt den sverigedemokratiska nidbilden av läget i vårt land” och att Kristdemokraterna “går tvärs mot många för MP grundläggande värderingsfrågor”. Men de två andra allianspartierna ser hon gärna ett regeringssamarbete med.

– Det vore mycket bra om landet fick en majoritetsregering efter valet i höst och jag ser att S+MP+C+L har en god chans till att utgöra en majoritet, säger hon.

S+MP+C+L

Just den majoritetskonstellationen finns i Landstinget Sörmland. Där styr S, MP, C och L – i minoritet. Men också ett minoritetsstyre över blockgränsen fungerar menar landstingsstyrelsens ordförande Monica Johansson (S).

– Vi ser till att kompromissa och komma överens för att vi är måna om demokratin och om att se till att vi kan styra vårt landsting på ett bra sätt som gynnar alla sörmlänningar.

Läs också: S vill samarbeta med C

Hon tror dock inte att det är framgångsreceptet i rikspolitiken.

– Det tror jag skulle bli väldigt svårt att få till i och med att det är mer stora beslut som handlar mer om ideologiska inriktningar. I kommuner och landsting är det mer breda samhällsfrågor som inte har lika tydliga ideologiska skillnader, säger hon.

Värmlandsminoritet

I Landstinget i Värmland styr Alliansen med Miljöpartiet och Sjukvårdspartiet i minoritet. Men att det skulle vara en blocköverskridande lösning håller inte ordföranden Fredrik Larsson (M) med om.

– Jag upplever inte att vi har ett ”blocköverskridande” styre, eftersom Miljöpartiet i väldigt många kommuner och landsting ingår i majoriteten tillsammans med allianspartierna och inte själva definierar sig som vare sig ett höger- eller vänsterorienterat parti.

Larsson menar att minoritetsstyret ställer krav på att föra mer dialog i fullmäktige eftersom man inte kan vara säker på att få majoritet. Både han och hans kollega i landstingsstyrelsen Marianne Utterdahl (SIV), menar att det är viktigt att partilinjerna ändå blir tydliga så att väljarna känner att det finns en poäng med att rösta.

– Själva demokratin blir genom samarbetet ofta föremål för medvetandegörande dialoger. Däremot ser vi risken för att  demokratin blir lidande, om partilinjer blir otydliga och väljaren inte kan spåra ursprung av idéer, säger Utterdahl.

Nackdelarna

Och även om de som svarat ser positivt på blocköverskridande samarbete, åtminstone på regionnivå, så finns det också nackdelar med det.

– Partierna kan förlora sin profil och bli otydliga i sina ideologier om samarbetet sker över flera mandatperioder, Ann Marie Johansson.

– Det är ibland svårt eftersom den nationella nivån har en annan sammansättning, säger Eva Lindberg.

red@altinget.se, johan@altinget.se