M: Jämställd arbetslinje kan minska utanförskapet
Sverige måste möta lågkonjunkturen med en ihärdig och jämställd arbetslinje för att fler ska få jobb. Det skriver Edward Hamilton och Ludvig Filhm, riksdagskandidater för Moderaterna.
Af Edward Hamilton och Ludvig Filhm, riksdagskandidater för Moderaterna i Stockholms stad.
Långtidsarbetslösheten biter sig fast på skyhöga nivåer. Det är illavarslande när vi nu går mot sämre tider. Utrikes födda kvinnors bristande integration är ett av regeringens största misslyckanden. Nu krävs stärkta drivkrafter och fler inträdesjobb. Rätt utformat kan en ny integrationspolitik bli en vinna-vinna situation och stärka jämställdheten. Det tjänar alla på.
330 000 personer är i dagsläget inskrivna på Arbetsförmedlingen i riket, varav knappt hälften är långtidsarbetslösa. Överlag har arbetsmarknaden utvecklats positivt de senaste åren, men för de mest utsatta är läget bekymmersamt. För arbetslösa längre än två år ökar faktiskt arbetslösheten och uppnår i dagsläget 97 000 personer – detta trots regeringens löften att bekämpa utanförskapet.
Kvinnor som är födda utanför Europa är överrepresenterade i riskgrupperna. Enligt SCB är skillnaden i sysselsättningsgrad betydande: utrikes födda kvinnor i arbetsför ålder når endast 55 procent, medan utrikes födda män uppnår 66 procent. Det kan jämföras med inrikes födda diton: 67 procent för kvinnor, 72 procent för män.
Nu räcker det
Facit är glasklart: Magdalena Anderssons regering har lagt all sin energi på meningslösa åtgärder med begränsad effekt, i stället för strukturreformer som kan göra riktig skillnad. Fiasko-rubrikerna har avlöpt varandra med fallerade traineejobb, missriktade extratjänster och ofullständiga etableringsjobb. Det räcker nu.
Förutom att enskilda människor inte får möjlighet att ingå i arbetsgemenskap genererar bidragskostnaderna enorma hål i statsfinanserna. De samlade transfereringssystemen kostar 270 miljarder kronor per år, enligt Svenskt Näringsliv. Alliansregeringen lyckades minska bidragsberoendet med 20 procent. Om vi lyckas igen kan vi frigöra drygt 50 miljarder till angelägna skattelättnader, försvarssatsningar och resurser till polisen.
Förändringar måste göras
Följande behövs:
- Fler inträdesjobb genom utökad RUT-reform. Höj taket från dagens 75 000 kronor till 100 000 kronor. SCB menar att det förvisso träffar relativt få personer, men signalvärdet att vi vill växla upp reformen är viktig: både för invandrarkvinnor som kan komma i jobb och för hårt arbetande familjer som behöver avlastning i hemmet. Dessutom gör reformen svarta jobb vita.
- Stärk incitamenten i arbetslöshetsunderstödet. Regeringen har höjt bidragen till folk som inte arbetar med över 20 miljarder kronor under mandatperioden. Det innebär en markant höjning av strukturarbetslösheten om 40 000 personer, allt enligt en färsk rapport från Skattebetalarnas förening. Gör om, gör rätt: återställ arbetslöshetsförsäkringen till nivåerna som var före pandemin.
- Bidragstak. Det finns exempel på personer som inte arbetar och samtidigt uppbär samlade bidrag upp till 32 000 kronor. Det är helt orimligt. Inför ett bidragstak så att det alltid lönar sig att jobba.
- Stärk aktivitetsnivåerna i jobbsökandet. Samma krav på att söka och ta lämpligt arbete ska vara för såväl personer som uppbär försörjningsstöd, som för de som är inskrivna vid Arbetsförmedlingen. Att ställa krav är att bry sig!
Möt lågkonjunkturen med arbetslinjen
Svensk ekonomi saktar in, inflationstakten ökar och vi går mot dystrare tider. All erfarenhet visar att personer som redan står långt ifrån arbetsmarknaden riskerar att halka ännu längre bak i kön när efterfrågan på arbetskraft går ner i källaren.
Sverige måste möta lågkonjunkturen med en ihärdig och jämställd arbetslinje. För att fler ska få jobb. För stärkta statsfinanser. För att tackla stigmatiseringen i utsatta områden.
Myndigheterna kan lära av studieförbundens registersamkörning
Länsteatrarna: Prioritera den regionala kulturen
