Majoritet vill göra det svårare att ändra grundlagen – SD säger nej
En enkät från Fremia med flera visar att det finns en vilja bland riksdagspartierna att göra det svårare att ändra grundlagen. Men SD tycker att den nuvarande grundlagen till stor del ”utgörs av en socialdemokratisk tolkning av folkstyre” och är därför emot.
Civilsamhällesorganisationerna Civos, Giva Sverige, Famna, Forum och Fremia har gjort en enkät med 15 frågor riktade till partierna. En handlar om ifall partierna tycker att det ska bli svårare att ändra grundlagen?
Konkret har partierna fått svara på frågan: Vill ditt parti att det ska krävas minst 2/3 majoritet i två på varandra följande riksdagsbeslut med allmänna val emellan för att kunna ändra grundlagen?
Sex av åtta riksdagspartier svarar ja på frågan. Vilket innebär att de förespråkar en kraftig skärpning av nuvarande regler, där det bara krävs enkel majoritet med val emellan. Det behöver alltså inte i dag vara ett allmänt val utan räcker med ett extra val.
– Jag blev glad över att det finns ett så stort stöd för att stärka grundlagen, och jag hade inte riktigt koll på att stödet är så stort, säger Patrik Schröder, Fremias samordnare för civilsamhälle till Altinget.
SD emot
Det enda parti som tydligt säger nej är Sverigedemokraterna. Partiet menar att det inte är ”självklart att det bör bli svårare att ändra den nuvarande svenska grundlagen”. SD anser nämligen att ”stommen” i den nuvarande grundlagen ”till stor del utgörs av en socialdemokratisk tolkning av folkstyre medan andra hänsyn (såsom maktdelning) fått stå tillbaka”.
Däremot tycker Sverigedemokraterna att det ska bli svårare att köra över Lagrådet. Där vill partiet att det ska krävas 2/3 majoritet om riksdagen ska godkänna ett lagförslag som Lagrådet har avstyrkt.
Pågående utredning
Frågan om ifall det ska bli svårare att ändra grundlagen är i allra högsta grad levande. I februari 2020 tillsatte regeringen en grundlagskommitté som ska undersöka just om det ska införas kvalificerad majoritet och/eller krav på ordinarie val emellan. Den ska presentera sitt slutbetänkande senast den 15 februari 2023.
Det är också anledningen till att Vänsterpartiet varken säger bu eller bä till enkätfrågan civilsamhällesorganisationerna ställer. Partiet vill helt enkelt invänta grundlagskommitténs yttrande.
Olika typer av ja
Även bland partierna som svarar ja på frågan vill vissa av partierna invänta utredningens slutsatser innan de sätter ned foten. Motiveringarna som landar i ett ja på frågan skiljer sig också mellan partierna. Centerpartiet menar att det både ska behövas kvalificerad majoritet och ordinarie val. Medan Liberalerna och Moderaterna menar att åtminstone ett av de två alternativen måste införas.
Kristdemokraterna svarar att ”Vi är öppna för att skärpa kraven på grundlagsförändringar, men har inte slutligt tagit ställning för på vilket sätt detta bör ske”.
Miljöpartiet ger tummen upp till kvalificerad majoritet men har ännu inte tagit ställning till hur stor den kvalificerade majoriteten behöver vara.
Socialdemokraterna står bakom en stärkning av grundlagen men svarar samtidigt att ”Exakt vilka kriterier som ska gälla får vi återkomma till när utredningen presenterat sina resultat”.