MSB:s generaldirektör: Sveriges beredskap har allvarliga brister
Utvecklingen sedan den ryska invasionen av Ukraina i februari har satt strålkastarljuset på sårbarheter i vår tekniska infrastruktur. Det skriver Charlotte Petri Gornitzka, generaldirektör för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap.
Den 1 november lämnar MSB del tre i regeringsuppdraget att ta fram åtgärdsplaner för att snabba upp uppbyggnaden av ett modernt civilt försvar.
Sårbarheter måste åtgärdas
Vi lever i ett modernt samhälle med mycket som fungerar väl. Pandemin har utvecklat samhällets förmåga att kraftsamla för att klara en kris. Men det finns också allvarliga brister. Utvecklingen sedan den ryska invasionen av Ukraina i februari har satt strålkastarljuset på sårbarheter i vår tekniska infrastruktur. Många års uppskjutet underhåll och försenade utbyggnadsplaner inom flera livsviktiga områden har försvagat Sveriges motståndskraft.
MSB kommer i rapporten till regeringen att lyfta fram sårbarheter som behöver åtgärdas snarast, varav många är väl kända: Vattenförsörjning, energi, mobiltelefoni, transportsystem och grundläggande cybersäkerhet i hela samhället. Kostnaden för att åtgärda det blir hög.
Men det är tveksamt om det är beredskapsanslag som ska finansiera basplattan för det svenska samhällets grundläggande funktionalitet. Kostnader för att bygga ett modernt civilt försvar i högt tempo kommer nämligen också att bli höga.
Dyra åtgärder
Ett par konkreta exempel:
- Den utredning som snart lägger fram sina förslag om ett uppdaterat skydd av civilbefolkningen har kunnat dra slutsatser genom att följa kriget i Ukraina. En enda ny skyddsrumsplats beräknas kosta 35 000 kronor, och det är en kostnad staten har ansvar för.
- Det krävs omfattande investeringar för att skapa förmåga till räddningsinsatser vid krig: Utbildning, övning, material och kompetenshöjning för minröjning, bland annat. MSB har lagt förslag om civilplikt och medel för att förbereda nödvändig utbildning.
- Det behövs tekniska investeringar, till exempel för skyddade ledningsplatser och säkra kommunikationssystem.
- På alla områden krävs program för personal- och kompetensförsörjning, för att kunna ställa om från fredstida verksamhet till samordnad hantering av allvarliga fredstida kriser, eller höjd beredskap, det vill säga krig eller krigsfara.
Den säkerhetspolitiska situationen eskalerar snabbt, men systemet är beredd att agera. MSB lade i våras ett åtgärdspaket för 2023-2025 med prioriterade förslag från 70 myndigheter, samt Sveriges kommuner och regioner. Prislappen för det åtgärdspaketet är totalt 25 miljarder över tre år och förslagen behandlas inom ramen för höstens budgetarbete.
Kraftsamla på alla håll
Det behövs således öronmärkta medel för att stärka beredskapen. Dessutom krävs betydande satsningar för att åtgärda basplattan för Sveriges beredskap. Sverige behöver även kraftsamla på alla håll. Företag, organisationer och offentlig verksamhet behöver ta beredskapshänsyn i sin planering. Det betyder i klartext planer för att skydda befolkningen, skydda samhällsviktig verksamhet – för att försvara vår demokrati, vår frihet och vårt lands suveränitet.
En ny myndighetsstruktur är på plats från och med den 1 oktober. Tio sektorsansvariga myndigheter ska ge stadga och tydlig styrning av planering och krishantering, tillsammans med sex länsstyrelser som har civilområdesansvar. Totalt har 60 beredskapsmyndigheter särskilda uppgifter i krisberedskap och civilt försvar, 13 fler än i det tidigare systemet. Samtliga statliga myndigheter har också fått tydligare beredskapsansvar.
Tillsammans ska vi bygga motståndskraft för omfattande samhällsstörningar under tre månader, varav en del av den tiden under väpnat angrepp. Vi är beredda.
Sluta legitimera den iranska regimen
TCO: ”Inte rimligt att tala om sänkt a-kassa”
