Myndighetskrav på utredning om valsedlar

GRANSKNING. Vid årsskiftet började nya regler gälla för valsedlarnas placering. Riksrevisionen tycker redan nu att systemet bör ses över. Men många av riksdagspartierna är skeptiska.

Valsedlarna har varit en följetong under många år i svensk politik. Frågan har debatterats och utretts. Sverige har också vid ett flertal tillfällen fått kritik från såväl EU-kommissionen som Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) för att valhemligheten skulle kunna äventyras då valsedlarna legat öppet i vallokalerna.

Läs också: Valhemlighet ska säkras – regler ses över (maj 2015)

Efter många vändor fattade riksdagen till slut ett beslut hösten 2018 om en ny ordning som började gälla från och med årsskiftet.

Det nya systemet går ut på att valsedlarna placeras bakom en skärm. Det har bara använts en gång i praktiken, vid valet till Europaparlamentet i våras. Men redan nu kritiseras systemet av Riksrevisionen i en granskningsrapport. Skyddet av valhemligheten har förvisso styrkts men samtidigt har systemet orsakat köer i vallokalerna, något som kan göra att valdeltagandet sjunker.

– Kommunerna befarar problem i kommande val med risker för långa köer och behovet av att byta lokaler för att leva upp till de här bestämmelserna. Problemen som vi har sett i den här granskningen skulle kunna undvikas genom att ha ett annat system för valsedlarna. För då behöver man i sådant fall inte ha en avskärmning av platsen beroende på vilken lösning man kommer fram till, säger Hanna Brohmé, projektledare för granskningen, till Altinget.

Översyn

Nu rekommenderar myndigheten regeringen att “ta initiativ till en bred översyn av valsedelssystemet i syfte att avgöra hur ett alternativt valsedelssystem skulle kunna utformas inför kommande val i Sverige”.

SD positivt

Det är något Sverigedemokraterna tycker är bra. Partiet har länge efterfrågat ett nytt system med en gemensam valsedel där väljarna kan välja bland alla partierna.

– En tanke är att man på ena sidan kryssar parti och på andra sidan kandidatnummer så får man ha listor där du har namnen presenterade. Det finns många skäl till varför vi inte ska ha systemet som vi har i dag, säger Matteus Enholm (SD), ledamot i konstitutionsutskottet, till Altinget.

Partiet avsatte också tre miljoner extra till Valmyndigheten i sin budgetmotion för att myndigheten ska se över just detta.

– Det är inte vår sak att utreda en lösning. Vår sak måste någonstans vara att påtala att vi har ett problem. Det har vi påtalat länge och vi vill att Valmyndigheten ska komma tillbaka med ett förslag, säger Enholm.

Inte främmande

Att systemet kan behöva ses över, så som Riksrevisionen föreslår, är något som även andra partier tror kan vara bra.

– Man behöver ständigt göra utvärderingar och reformera valsedelsystemet. Det är vi inte främmande för, säger Hans Ekström (S), vice ordförande i konstitutionsutskottet, till Altinget.

Men att gå över till ett system med en gemensam valsedel är något som SD är ensamt om att tycka.

– Ett totalt annat system tror vi kanske är ett för stort steg. Då måste man ändra på valsystemet med antal kandidater och personkryss-system. Så det har väldigt stora implikationer, säger Ekström och lägger till att vallagsutredningen redan tittat på frågan och kommit fram till att det inte skulle vara ett tillfredsställande system.

KD säger nej

Även Kristdemokraterna är skeptiskt till ett nytt valsedelssystem.

– Jag vill ha så små förändringar som möjligt, säger Tuve Skånberg (KD), ledamot i konstitutionsutskottet, till Altinget.

Partiet kan tänka sig att se över systemet men att gå över till en gemensam valsedel är inte aktuellt.

– Vi kan tala om en valsedel som är flera meter lång. Det är inte optimalt för svenskar att hantera. Tills någon har övertygat mig om motsatsen håller jag fast vid nuvarande system, säger han.

Beslutskedja: Stärkt skydd för valhemligheten

30/10
2015
31/10
2016
26/1
2017
7/2
2018
8/2
2018
31/5
2018
28/8
2018
11/11
2018
21/11
2018
21/11
2018
6/12
2019
22/6
2022

Forrige artikel Hon tar över Arbetsförmedlingen Hon tar över Arbetsförmedlingen Næste artikel Löfven Nordens enda manliga statsminister Löfven Nordens enda manliga statsminister
Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

300 miljoner kronor extra till Regeringskansliet föreslås i budgeten nästa år för att fullfölja regeringens reformagenda. Under mandatperioden kommer regeringen ha ökat budgeten för den egna myndigheten med nära 30 procent. ”Det finns behov inom många områden”, säger Elisabeth Svantesson (M).