Norden är det demokratiska ljuset i en mörk tid
I år firar vi Nordens dag i skuggan av Putins brutala krig i Ukraina. Det nordiska samarbetet är en påminnelse om att det ur mörker kan komma ljus, skriver socialdemokratiska parlamentariker i Nordiska rådet.
Af Socialdemokratiska parlamentariker i Nordiska rådet
Se undertecknarna i rutan nedan
Den 23 mars 1962 undertecknade Island, Norge, Sverige, Finland och Danmark Helsingforsavtalet, en sorts grundlag för de nordiska länderna. Men redan 10 år innan avtalet undertecknades togs de första stegen mot det som vi i dag känner som Nordiska rådet – det officiella parlamentariska nordiska samarbetsorganet.
Avståndet är litet, gemenskapen stor
Historien om Nordiska rådet tar vid där andra världskriget slutar. Återuppbyggnaden efter kriget fick en snabb start och samtidigt som FN växte fram 1945 väcktes idén om att ge Norden som region en större och starkare röst. På initiativ av den danske socialdemokraten Hans Hedtoft inrättades 1952 Nordiska rådet som ett permanent organ där nordiska parlamentariker kunde träffas regelbundet och diskutera gemensamma nordiska frågor.
Det har nu gått 70 år sedan Nordiska rådet bildades. Avståndet mellan våra länder är litet och gemenskapen är stor. Efter en historia fylld av krig står Norden i dag för fred, stabilitet och demokrati. På axlarna av socialdemokratiska samhällsmodeller har det nordiska samarbetet under sex decennier visat sin styrka och skapat en bättre livskvalitet för befolkningen i Norden, både kulturellt, ekonomiskt och socialt.
Norden är också välkänt långt utanför våra gränser. Den nordiska välfärdsmodellen har blivit föremål för global uppmärksamhet och de nordiska länderna har klarat coronakrisen bättre än de flesta av världens länder, både när det gäller att skydda sin befolkning från sjukdom och de ekonomiska effekterna av pandemin.
En speciell region
I dag står Europa och hela världen inför en ny säkerhetsutmaning. Rysslands brutala attack mot Ukraina förebådar en ny era i Europa. Kriget är inte bara en attack mot Ukraina, det är en attack mot demokrati, fred och frihet och berör oss alla.
Överallt i världen måste man nu välja sida. Vill du stödja kampen för demokrati, fred och frihet, eller bana vägen för auktoritära krafter?
Från Socialdemokraterna i Nordiska rådet är svaret tydligt. När världen brinner måste vi i Norden använda vår globala position för att stödja en mer demokratisk och fredlig utveckling i världen. Vi måste förnya och stärka det nordiska försvars- och säkerhetspolitiska samarbetet.
Eller som Norges statsminister Jonas Gahr Støre nyligen uttryckte det på en presskonferens den 9 februari: ”En del av oss är medlemmar i Nato, några är medlemmar i EU men alla är medlemmar i Norden”. Som region är vi något speciellt.
Redo att hjälpa våra grannar
Det nordiska försvars- och säkerhetspolitiska samarbetet kan ha en annan karaktär än Natos eller EU:s. Det bästa försvaret kommer alltid att vara att göra din fiende till din vän. I Norden har vi både den erfarenhet och expertis som behövs för att stödja länder i deras demokratiseringsprocesser.
När Putins diktatoriska regim faller kommer det ryska folket att få en ny chans att bli en del av världens demokratiska gemenskap.
När den tiden kommer måste det ryska folket veta att vi i de nordiska länderna är redo att hjälpa våra grannar.
Socialdemokraterna i Nordiska rådet kommer fortsatt att arbeta för att stärka den nordiska kontakten och gemenskapen och stötta utvecklingen mot frihet och demokrati i Europa och världen.
Småföretagarna: Mer valfläsk än långsiktighet från regeringen
Statsbidrag för nyanlända krångliga - kommunen betalar hellre tillbaka dem
