Normaltillståndet för monarkier är att de faller

Vi är övertygade om att när republik väl har införts i hela Europa så kommer ytterst få medborgare att vilja återgå till det gamla. Det skriver de republikanska rörelserna i Sverige, Norge och Danmark

Af De republikanska rörelserna i Sverige, Norge och Danmark
Se undertecknarna i rutan nedan

Denna helg, den 5–7 november, träffas representanter för de republikanska rörelserna i Europa på en konferens i Utrecht, Nederländerna. Tillsammans ska vi diskutera hur vi kan fortsätta arbeta för att frigöra våra demokratiska länder från den svårbegripliga kvarleva som monarkin utgör.

Den politiska demokratins grundläggande princip är att all offentlig makt ska utgå från folket. I ett demokratiskt samhälle ska alla offentliga poster vara öppna för alla medborgare. Val ska stå i centrum vid tjänstebesättningar, inte släkttillhörighet. Vårt mål är ett monarkifritt Europa.

Ett förlegat statsskick

Våra nordiska länder placerar sig ofta i topp i internationella undersökningar om demokratins tillstånd. Vi nordbor förväntar oss att få inflytande över samhällets utveckling och lägger ingen större vikt vid auktoriteter. Medborgare i Sverige, Danmark och Norge är i internationella jämförelser de allra mest toleranta och öppensinnade gentemot människor från andra länder. Vår moderna syn på jämställdhet och sexualitet och vårt sekulariserade synsätt ter sig i internationella jämförelser smått extremt.

Desto underligare då, att vi finner oss i att rollen som statschef går i arv inom en och samma släkt. Monarki är ett förlegat statsskick. Det är bättre sent än aldrig att se till att hela Europa får demokratiskt tillsatta statschefer. Monarki borde vara otänkbart i alla demokratiska stater, även i våra skandinaviska länder.

Ingen väljer monarki

Före demokratins genombrott för omkring 100 år sedan fanns det enbart några få republikanska länder i Europa. Under 1900-talets gång försvann sedan monarkin i de flesta länder. Tyvärr har det inte alltid gått fredligt till, men folkomröstningar har inneburit slutet för monarkin i exempelvis Grekland och Italien.

Fortfarande höjs röster som hävdar att monarki har fördelar som väger tyngre än de demokratiska idealen. Men om monarki vore bättre än republik är det svårt att förstå varför inga länder som vinner sin självständighet väljer att bli kungariken. När Finland och Island blev självständiga nationer införde de republik. Även modernare exempel, som Montenegro och Slovenien, har valt republikanska statsskick.

Inte heller brukar länder som har avskaffat monarkin återinföra densamma. Spanien tas ibland upp som ett exempel på motsatsen av rojalister. Där återinfördes dock monarkin under diktaturen efter det spanska inbördeskriget, med diktatorn Francisco Franco själv som regent. Franco regerade fram till sin död år 1975, då han efterträddes av sin utpekade efterträdare, Juan Carlos av Bourbon. Det var alltså inte ett demokratiskt och fritt Spanien som lade grunden för återupprättandet av monarkin.

Medborgarna saknar inflytande

I dagsläget finns det 44 monarkier i världen, varav 16 med den brittiska drottningen som statsöverhuvud. Den 30 november i år kommer det att finnas 43 monarkier, varav 15 med den brittiska drottningen som statschef. Detta då önationen Barbados tagit beslut om att införa republik.

I ett antal europeiska länder är det dock fortfarande så att medborgarna saknar inflytande över vem som är innehavare av det högsta offentliga ämbetet. Vi är övertygade om att när republik väl har införts i hela Europa så kommer ytterst få medborgare att vilja återgå till det gamla. Normaltillståndet för monarkier är att de faller. Republik är statsskicket för framtiden.

Forrige artikel Ungdomsorganisationer: Vi vill inte delta i en skendemokrati Ungdomsorganisationer: Vi vill inte delta i en skendemokrati Næste artikel Oacceptabelt att Sverige fortfarande saknar lagstiftning om tortyrbrott Oacceptabelt att Sverige fortfarande saknar lagstiftning om tortyrbrott
Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

300 miljoner kronor extra till Regeringskansliet föreslås i budgeten nästa år för att fullfölja regeringens reformagenda. Under mandatperioden kommer regeringen ha ökat budgeten för den egna myndigheten med nära 30 procent. ”Det finns behov inom många områden”, säger Elisabeth Svantesson (M).