Partierna splittrade om finansieringen av public service

Redan innan public service-utredningen lämnades över till regeringen och kulturminister Parisa Liljestrand på måndagen har det rapporterats om intern splittring inom den parlamentariska kommittén som tillsattes i fjol för att se över villkoren för public service-bolagen framöver.

S, V, C och MP har lämnat in en gemensam reservation i betänkandet, bland annat kritiseras medelstilldelningen och ett förslag för extern granskning av bolagens produktivitet.

– I flera avgörande delar kan vi inte ställa oss bakom majoritetens slutsatser, säger Miljöpartiets språkrör Amanda Lind som varit ledamot i utredningen. Hon tror att finansieringsförslaget kommer innebära nedskärningar för public service-bolagen. Något som också både SR och SVT flaggar för.

Göran Hägglund har varit ordförande för kommittén och menar tvärtemot oppositionen att enigheten varit stor i flera frågor.

– Min utgångspunkt har från första början varit att försöka hitta så breda lösningar som möjligt, säger han vid en pressträff. Samtidigt understryker han att det funnits utmaningar i arbetet.

– Det uppdrag som vi redovisar i dag har genomförts i en ny politisk miljö som är mer polariserad än vad vi tidigare sett. 

Slakt? 

I sitt betänkande föreslår utredningen vad som ska ingå i public service-bolagens uppdrag under nästa tillståndsperiod, 2026 till 2033, och vilken finansiering bolagen kan luta sig mot.

Göran Hägglund betonar att det råder stor osäkerhet om den ekonomiska utvecklingen framöver. För att hantera krav på ökad beredskap och säkerhet föreslås medlen för public service-bolagen räknas upp med tre procent 2026, jämfört med de vanliga två procenten. Därefter föreslås en uppräkning på två procent mellan 2027 och 2030 och en procent 2031-2033.

– Det har förekommit ord som slakt och så vidare. Jag tycker att vi i de här sammanhangen ska vara noggranna med de ord som vi väljer. Det här ger public service i storleksordningen 10 miljarder per år. Det är inte en nedskärning utan en uppräkning år efter år, säger Hägglund.

Han menar samtidigt att det ställer krav på effektiviseringar inom bolagen.

– Effektiviseringar är alltid en viktig del av den procentuella höjning man gör. Men i en tid med ökad inflation, ökade förväntade kostnader och mot bakgrund av den beredskapssituation vi befinner oss i så bedömer jag att det vi står inför är nedskärningar, säger Lawen Redar, Socialdemokraternas ledamot i kommittén, till Altinget.

Kommitté föreslår också att en ny utredning tillsätts som kan se över fördelarna och nackdelarna med att slå ihop public service-bolagen.

– Vi vet att Sverige är udda i det här avseendet. Nästan alla länder har sammanslagna företag, säger Hägglund.

Frågan om en sammanslagning har dock inte omfattats av direktiven från regeringen, understryker Lawen Redar som tillsammans med övriga opposition är kritiska till att en sammanslagning skulle utredas i ett känsligt säkerhetspolitiskt läge. 

Interna förhandlingar

Enligt kommitténs betänkande ska public service-bolagens uppdrag fortsatt vara brett och större vikt läggs nu också vid det svenska språket som beskrivs som allt viktigare.

Oppositionen, som lämnat in flera reservationer, är dock kritiska till att en formulering i tillståndet ändrats från att bolagen ska ”spegla förhållanden i hela landet och den variation som finns i befolkningen” till att ”spegla hela befolkningen”. Man hade även velat förtydliga att programverksamheten ska bedrivas ur ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv.

Oppositionspartierna anklagar också M, SD, KD och L för att ha fört interna förhandlingar sent i utredningsarbetet, bland annat om finansieringen. 

– Det är väldigt tydligt att i de två, tre sista sammanträdena så har Tidöpartierna fokuserat primärt på att komma överens sinsemellan framför att åstadkomma en bred överenskommelse i den här parlamentariska kommittén, säger Redar (S).

{{toplink}}

Skickas på remiss

Kommitténs förslag innehåller även, i linje med direktiven, ett förslag till teknikneutral reglering där även exempelvis bolagens publiceringar i sociala medier ska omfattas av kraven på opartiskhet och saklighet och kunna granskas av granskningsnämnden. 

Utredningen går dock inte fram med några förslag för begränsningar av bolagens publiceringar på andra plattformar än radio och TV, som efterfrågats av flera tidningar. I stället föreslås krav ställas på företagen att ha ”en kontinuerlig dialog” med andra nyhetsmedier.

Regeringen kommer nu gå vidare med kommitténs förslag. 

– Det som händer nu är att vi kommer att skicka ut betänkandet på remiss inom kort, säger Parisa Liljestrand.

Därefter ska en lagrådsremiss och proposition tas fram som ska lämnas till riksdagen innan sommaren 2025. De tre public service-bolagens chefer är alla oroliga för vad kommitténs oenighet innebär för långsiktigheten när det gäller förutsättningarna för företagen.

”Ytterst handlar det om SVT:s oberoende och att man kan lita på att grundförutsättningarna för public service gäller över lång tid, oavsett politiska svängningar”, säger Hanna Stjärne, vd för SVT, i ett pressmeddelande.

Lawen Redar hoppas att kulturministern nu själv ska vilja komma överens över blockgränsen. 

– Nu finns ett fönster med alla möjligheter att samtala med oss i oppositionen för att hitta en lösning i samförstånd vad gäller medelstilldelningen. Jag hoppas verkligen att kulturministern tar det i beaktande.

Den kommande tillståndsperioden gäller 2026 till 2033. 

miol@altinget.se