Plus har blivit mångmiljonminus i regionernas budgetar
Bilden från regionerna är samstämmig. De klarar inte ekonomin utan mer statliga tillskott. ”Jag har varit med i politiken i många år och jag har aldrig varit med om något liknande”, säger Peter Olofsson (S), Region Västerbotten.
Kritiken mot regeringen har varit hård från regionerna kring de uteblivna beskeden om hur stora statsbidragen blir i höstbudgeten. Vid ett digitalt runda-bordssamtal där företrädare för elva regioner deltog var budskapet tydligt. Även regioner som tidigare lagt plusbudget räknar nu med minus på sista raden när 2023 ska summeras. 2024 kommer att innebära underfinansierade budgetar.
Mötet hölls på initiativ av vice ordförande i finansutskottet Mikael Damberg (S) och Fredrik Lundh Sammeli (S), vice ordförande i socialutskottet.
{{toplink}}
Även om majoriteten av de deltagande regionpolitikerna kom från Socialdemokraterna så var budskapen överraskande tydliga från regioner med helt olika förutsättningar, säger Fredrik Lundh Sammeli till Altinget efteråt.
– Jag är överraskad av samstämmigheten. Jag trodde att det skulle spreta mer, säger Fredrik Lundh Sammeli.
Lägga ner universitetssjukhus
Enligt beräkningar från Sveriges Kommuner och Regioner kommer regionerna att göra ett underskott på 24 miljarder kronor 2024. Från regionföreträdarna gavs exempel på en lång rad besparingsåtgärder, samtidigt som de kommer att behöva använda resultatutjämningsreserven redan i år.
– Vi saknar åtgärder för 700 miljoner. Storleksordningen är på universitetssjukhusnivå om vi skulle prata nedläggning, sa Peter Olofsson.
I Västra Götalandsregionen ökar pensionskostnaderna från fem till elva miljarder på två år.
– Avsaknaden av besked gör det extremt tufft att lägga budget. Vi kan inte bära pensionerna själva, sa regionstyrelsens ordförande Helén Eliasson (S).
Flera regionpolitiker avfärdade också möjligheten att höja skatten. Dels ger det för lite pengar, dels slår en skattehöjning mot alla invånare, även de som redan har det tufft.
Prioriteringslista
Magnus Johansson (S), ordförande för hälso- och sjukvårdsnämnden i Region Blekinge gick så långt att han kallar situationen för systemhotande för sjukvården.
– Jag tror att vi är i det läget nu. Vi kommer att behöva ta fram en prioriteringslista i vården. Om ingen förändring sker måste vi börja bestämma vad vi inte ska göra.
Han får delvis medhåll av Mikael Damberg, som även han tyckte att samstämmigheten gav extra tyngd.
– Det borde betyda något för den nationella politiska nivån. Att flera av er inte räknar med överskott längre, det blev jag lite skakad av.
Finansminister Elisabeth Svantesson (M) har tidigare sagt att regioner och kommuner kommer att få vänta till i höst på besked om eventuellt ökade statsbidrag.
Kommissionärerna som hänger löst efter valet
Martin Melin överväger framtid i Bryssel: ”Om jag kandiderar, då går jag all in”
