Politisk vilde passerar miljongräns
KASSAKLIRR. Emma Carlsson Löfdahl som sitter som politisk vilde i riksdagen efter att ha lämnat Liberalerna fyller 50 år på lördag. Det gör att hon passerar en gräns som ger henne inkomstgaranti fram till pensionen. Totalt kan hon då få över sju miljoner mer än om hon lämnat riksdagen före 50-strecket.
Emma Carlsson Löfdahl blev riksdagsledamot för Liberalerna år 2009. Men i mars 2019 uppmärksammade Aftonbladet att hon genom ett bostadsupplägg där hon hyrde en lägenhet av sin man fick ut maximal hyresersättning från riksdagen.
Avslöjandet ledde till att Liberalerna uppmanade Carlsson Löfdahl att lämna sin riksdagsplats. Men hon valde att i stället lämna partiet och sitta kvar i riksdagen som politisk vilde. Och hon har fortfarande inga planer på att lämna den.
– Jag är vald för mandatperioden och jag tänker sitta min mandatperiod, säger Carlsson Löfdahl till Altinget.
Trots att ditt tidigare parti inte vill det?
– Där har vi lite olika åsikter om vad som har hänt. Det hade varit en helt annan sak om åklagaren hade gått vidare med förundersökningen och jag blivit dömd för något. Men åklagaren lade ju till och med ner förundersökningen.
Inkomstgaranti
Rent ekonomiskt tjänar Emma Carlsson Löfdahl på att sitta kvar i riksdagen. Hon omfattas nämligen av det gamla systemet för inkomstgaranti (som gäller ledamöter invalda före 2014). Där finns det tidsgränser för hur länge man får inkomstgaranti utbetald, beräknat efter tjänsteår och ålder.
Hade Emma Carlsson Löfdahl lämnat riksdagen våren 2019 hade hon haft rätt till inkomstgaranti i fem år. Men när hon nu fyller 50 år så har hon i stället rätt till inkomstgaranti fram till och med den månad hon fyller 65 år. Totalt rör det sig om över 7 miljoner kronor mer hon kan få ut, enligt tidigare beräkningar från Aftonbladet.
– Jag hade själv inte tänkt tanken förrän jag läste om det. För när du är i riksdagen så jobbar du och vill göra ett bra jobb. Det är inte så att man går där för att man funderar på att få en inkomstgaranti, säger Carlsson Löfdahl.
Hon kommer att ta del av garantin när hon slutar säger hon. Men inte för hela tiden.
– Självklart är det en trygghet när man slutar. Men inte kommer jag i 15 års tid gå här och inte göra nåt, då blir jag ju tokig. En sak kan jag lova. Jag kommer inte vara sysslolös. Jag kommer att jobba.
Frånvaro
Det som stuckit i ögonen på många är att Emma Carlsson Löfdahl tog en "time-out" efter avslöjandet och var borta från riksdagen våren 2019 och att hon därmed fick arvode trots att hon inte var närvarande. Men hon menar att det finns en förklaring till frånvaron.
– Anledningen till att jag inte var närvarande förra våren berodde på att jag hade så mycket hot mot mig så jag blev rekommenderad av riksdagens säkerhetsavdelning att vara hemma.
Huruvida riksdagens säkerhetsenhet skulle ha sagt detta kan inte Altinget klarlägga eftersom riksdagens säkerhetsenhet inte kommenterar enskilda fall. Men skulle det ha skett, så skulle Carlsson Löfdahls fall skilja sig från säkerhetstjänstens generella säkerhetsarbete.
– Vi kan inte kommentera enskilda fall. Men generellt så syftar säkerhetsarbetet i riksdagen till att riksdagsledamöterna ska kunna utföra sina uppdrag på ett säkert och tryggt sätt. Det säkerställer vi varje dag, säger Niklas Åström, säkerhetschef på Riksdagsförvaltningen till Altinget.
På ett generellt plan kan man inte säga att en del av att säkerställa det är att be ledamöterna stanna hemma?
– Nej.
Står fast
Men Emma Carlsson Löfdahl står fast vid att det var så det var, även efter att hon fått höra säkerhetsenhetens uttalande.
– Det beror på hur hotbilden ser ut. Jag vill heller inte uttala mig om vad jag hade för hotbild över mig men man gör ju de bedömningarna i varje fall. Det handlade inte om att jag inte ville jobba eller något sådant utan det var helt enkelt att de sa att "vi kan inte vara helt säkra på att din säkerhet är okej i Stockholm". Så fort man bestämde sig för att hoten inte var så svåra längre var jag tillbaka i tjänst.
Statskontoret vill ge Södermanland mer och Stockholm mindre
Sanktioner kan införas mot riksdagsskolkare
