Punkten i Tidöavtalet som ska förändra svenska valen

Tiden rinner i väg för den parlamentariska kommitté som enligt Tidöavtalet ska se över det svenska valsystemet. Enligt Valmyndigheten är det snart för sent med större förändringar till 2026 och kommittén är ännu inte på plats.

En av punkterna i Tidöavtalet som kan betraktas som en sverigedemokratisk framgång är den översyn av dagens valsystem som partiet drivit på för. Men än så länge har inget uppdrag presenteras till den parlamentariska kommitté som ska tillsättas för att utreda frågan.

– Jag har pushat för att det ska komma igång så fort som möjligt, och det har jag en förhoppning om att det gör. Sen förstår jag att det är många processer som ska igång samtidigt. Alla departement har mycket, säger Matheus Enholm (SD), ledamot i konstitutionsutskottet, till Altinget.

I över ett decennium har Valmyndigheten lyft problemen med dagens system.

Om inga åtgärder vidtas innan valet 2026 finns risk att problemen eskalerar, konstaterar myndigheten och pekar bland annat på de köer som uppstod i höstas efter att nya regler om avskärmning av valsedlarna införts.

För sent? 

Redan i februari skrev myndigheten att den utredning som presenteras i Tidöavtalet behöver komma i gång omgående, och arbeta fort.

– Det är snart för sent med större förändringar till valen 2026, säger Anna Nyqvist, kanslichef på Valmyndigheten, till Altinget.

Om så inte sker borde regeringen i stället gå fram med mindre förändringar för att åtminstone minska mängden valsedlar, menar myndigheten. Till exempel genom att ta bort partivalsedlarna och nöja sig med namnlistorna.

Sverigedemokraternas Matheus Enholm hoppas att kommittén ska komma i gång med sitt arbete innan sommaren.

– Jag vet att arbetet kring detta pågår på departementet men exakt när det kommer sjösättas och när det blir en order om att tillsätta den här kommittén, det vet jag inte, säger han. 

Enholm har fortfarande hopp om att få på plats lagändringar för det nya systemet till valet, även om också han börjar tvivla. 

– 2026 kommer närmare och närmare. Om vi kommer i gång i väldig närtid så finns det fortfarande en möjlighet till valet 2026, annars börjar det bli tufft, säger han.

Beredd att ändra sig

Ett av problemen med dagens system, som både Valmyndigheten och Matheus Enholm lyfter, är att det i dag är enkelt att stjäla valsedlar.

– Det går också att sprida rykten om att det saknas valsedlar vilket riskerar att skada förtroendet långsiktigt för valsystemet, säger Valmyndighetens Anna Nyqvist.

Men trots flera problem med dagens system har gensvaret från de övriga partierna i riksdagen tidigare varit svalt.

– Man har inte velat gå in och röra i det för att vi har ett väldigt robust system. Men nu när man öppnar upp för att titta på det så öppnar man Pandoras ask lite grann. Då måste man ju vara beredd att titta på alla aspekter och vad som kan förbättras, säger Enholm.

Hur ett nytt valsedelsystem kan komma att se ut återstår att se. Utredningen ska särskilt analysera för- och nackdelarna med Sverigedemokraternas förslag på gemensamma valsedlar, men Valmyndigheten har i dag inte rekommenderat varken den eller någon annan lösning.

I underlag till utredningen kommer myndigheten komma med mer konkreta förslag, och då också titta på hur grannländerna gör. I Finland har man exempelvis en blank valsedel där väljaren skriver ett nummer på en kandidat.

– Man kan tänka på olika sätt och jag tror att man behöver konstruera en lösning som passar Sverige specifikt, säger Anna Nyqvist. 

Även om fler partier kan komma att engagera sig i frågan när kommittén börjar arbeta är det alltså inte säkert att man går på Sverigedemokraternas linje.

– En parlamentarisk kommitté bygger ju på att man helst ska vara eniga. I alla fall en majoritet, och jag hoppas att vi ska få till det. Sen är jag öppen för att hitta den bästa lösningen och skulle det vara något annat så är till och med jag beredd att vika mig, säger Matheus Enholm (SD).

Beslutskedja: Översyn av valsedelsystemet

21/4
2023
13/10
2023
15/2
2024
15/2
2024
15/9
2025

Forrige artikel SD-topp ny ordförande för Trygghetsberedningen SD-topp ny ordförande för Trygghetsberedningen Næste artikel Han ska leda regeringens produktivitetskommission Han ska leda regeringens produktivitetskommission
Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

300 miljoner kronor extra till Regeringskansliet föreslås i budgeten nästa år för att fullfölja regeringens reformagenda. Under mandatperioden kommer regeringen ha ökat budgeten för den egna myndigheten med nära 30 procent. ”Det finns behov inom många områden”, säger Elisabeth Svantesson (M).