Regeringen vill ändra på ränteskillnadsersättningen

Regeringen vill minska på ränteskillnadsersättningen för att skapa bättre konkurrens och förutsättningar för bolånetagare. ”Ett förslag som stärker rättvisan på marknaden är bra”, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) till Altinget. 

Ränteskillnadsersättningen, den ersättning bankerna tar ut när en bolånetagare vill avsluta ett bundet lån i förtid, ska justeras ner för att bättre gynna kunderna och mer korrekt spegla bankernas kostnader. Det menar Konjunkturinstitutet som lägger fram det i ett förslag för regeringen och finansmarknadsminister Niklas Wykman (M).

– Det här är en prioriterad fråga för regeringen eftersom det gäller både konsumenternas ställning på bostadsmarknaden och förutsättningarna för konkurrens banker emellan, säger Niklas Wykman (M) i samband med en pressträff.

Bankerna överkompenseras

I dag får bankerna ta ut en ersättning från de kunder som vill avsluta ett bundet lån i förtid som motsvarar skillnaden mellan den räntan man avtalat om och en jämförelseränta för tiden som återstår, plus en procent. 

Enligt Konjunkturinstitutet innebär den modellen att bankerna överkompenseras och att de kunder med allra sämst ekonomiska förutsättningar är de som missgynnas mest.

I sin utredning konstaterar myndigheten också att dagens modell gör att svenska hushåll, i större utsträckning än andra länder, har kortare bindningstider på lånen.

– I många andra länder som USA, Tyskland och Danmark är det vanligt med mycket längre räntebindningstider, säger Albin Kainelainen, generaldirektör på Konjunkturinstitutet, som lett utredningen.

Det gör att Sverige är mer räntekänsligt, vilket försvårar för Riksbankens penningpolitik.

”Bättre bolånemarknad”

Enligt den nya föreslagna modellen ska bankerna bara få ta ut en ersättning som motsvarar skillnaden mellan den så kallade swapräntan när räntan bands och den swapränta som gäller när man vill lösa lånen.

– Det här är en viktig delåtgärd för att ge konsumenterna bättre förutsättningar att försäkra sig mot räntehöjningar och också för att skapa en mer fungerande bolånemarknad, säger Albin Kainelainen. 

Förslaget är resultatet av den bokstavsutredning som S-regeringen tillsatte i augusti förra året. Men till stor del liknar förslaget den hemställan som Finansinspektionen lämnat till regeringen i början på förra året och som stärker kundernas intresse på bolånemarknaden.

Samtidigt poängterar Albin Kainelainen att det är viktigt att det fortsatt finns möjlighet för bankerna till en ränteskillnadsersättning för att de ska fortsätta att vilja ta risker och låna ut pengar till hushållen. 

– Det är viktigt att ränteskillnadsersättningen väger de här två intressena mot varandra. Det är inte optimalt att ha så låg ränteskillnadsersättning som möjligt som kan tänkas vid en första anblick. Utan det är viktigt att kreditgivarna har en förutsägbarhet och där spelar ränteskillnadsersättningen en viktig roll för en fungerande bostadsmarknad, säger Albin Kainelainen. 

Lever upp till vallöfte

En översyn av ränteskillnadsersättningen var ett av Moderaternas vallöften och Niklas Wykman (M) säger till Altinget att utredningsförslaget är i linje med vad regeringen vill åstadkomma.

– Generellt är min bedömning att ett förslag som stärker rättvisan på marknaden är bra. Det blir bättre för konsumenter som kanske har gått in med lite för dåliga villkor, då blir det inte lika dyrt för dem att gå över till bättre villkor, säger finansmarknadsministern.

Däremot har Moderaterna inte lyckats få med sig Tidöpartierna i frågan om riskskatten på kreditinstitut, den så kallade bankskatten, som Moderaterna också vill sänka.

– Det verkar det inte finnas några parlamentariska förutsättningar för, säger Niklas Wykman (M).

Start 2025

Enligt förslaget ska den nya modellen för ränteskillnadsersättning börja gälla den 1 januari 2025 och det är endast avtal som sluts efter det som reglerna kommer att omfatta. Därmed dröjer det innan det kan få effekt på marknaden.

Niklas Wykman (M) säger att regeringen kommer att arbeta så snabbt som möjligt  med frågan, men han är i dagsläget tveksam till ett snabbare införande. 

– Jag gör ingen annan bedömning av vad som är möjligt i dag, men vi ska inte dra ut på det i onödan, säger Wykman (M).

{{toplink}}

Beslutskedja: En rättvis ränteskillnadsersättning som minskar hindren mot längre räntebindningstider

10/10
2023
19/10
2023
26/1
2024
13/2
2024

Forrige artikel TV4 och SvD fälls efter Linda Staafs anmälan TV4 och SvD fälls efter Linda Staafs anmälan Næste artikel Efter talmanskaoset – riksdagen ser över reglerna Efter talmanskaoset – riksdagen ser över reglerna
Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

300 miljoner kronor extra till Regeringskansliet föreslås i budgeten nästa år för att fullfölja regeringens reformagenda. Under mandatperioden kommer regeringen ha ökat budgeten för den egna myndigheten med nära 30 procent. ”Det finns behov inom många områden”, säger Elisabeth Svantesson (M).