Replik: Skydda medborgarnas yttrandefrihet
REPLIK. Vi har fortsatt behov av en stark lagstiftning som skyddar medborgarnas yttrandefrihet och som förbjuder godtycklig censur av politiska skäl, skriver Henrik Sundström (M), i en replik på en debattartikel skriven av S-ledamöter.
Kandidat till Europaparlamentet
Återigen är företrädare för ett av regeringspartierna ute och blandar samman rena olagligheter, såsom hot och förolämpningar, med förvisso otrevliga men ändå fullt lagliga yttranden, och påkallar lagstiftningsåtgärder.
Skyddar makthavarna
När landets nya kultur- och demokratiminister Amanda Lind (MP) gav sin allra första presskonferens som nytillträdd minister, sa hon att hennes första prioritering skulle vara yttrandefriheten. Det kan ju låta lovande, men i den progressiva vänsterns värld används alltid tvärtom-språk när det kommer till statens relation med individen.
Regeringens tolkning av att ”skydda yttrandefriheten” handlar nämligen om att skydda makthavarna mot missnöjesyttringar från medborgarna, så att makthavarna ”vågar” delta i samhällsdebatten.
Det är så bakvänt att man knappt tror att de menar allvar. En av de grundläggande tankarna med yttrandefriheten är ju just att utgöra en kontrollmekanism för medborgarna mot makthavarna. Men regeringen har tyvärr varit konsekvent i denna linje.
Bakvända uppfattningar
Linds företrädare på posten, Alice Bah Kuhnke (MP), var mycket tydlig i en intervju i Expressen 2016:
”Det är många som ser att det har gått över gränsen, men vi vill ju alla att förändringsarbetet ska ske frivilligt. Om det inte lyckas är vi många regeringar och ministrar i Norden som är beredda att ta nästa steg. Nästa steg skulle vara att ta fram tvingande åtgärder. Men då gör vi också ingrepp i friheter och möjligheter som vi har vant oss vid. Det är ingen väg vi vill gå, det vill jag verkligen understryka. Men vi kan inte heller stå handfallna inför hatet.”
Bah Kuhnke är nu Miljöpartiets toppkandidat till Europaparlamentet, en församling där hon om möjligt skulle kunna få ännu mer genomslag för sina bakvända uppfattningar om demokrati och yttrandefrihet.
Regeringens öra
”Det är näthatarna som hotar yttrandefriheten” skrev landets främste företrädare för medielobbyn, Utgivarnas VD Jeanette Gustafsdotter, i en debattartikel 2015. Hennes syn är således likalydande med regeringens – att yttrandefriheten inte är en absolut rättighet för individen mot staten, utan snarare ett verktyg för staten att upprätthålla den rådande samhällsstrukturen.
Gustafsdotter är inte vem som helst. Hon har regeringens öra, till exempel var hon ledamot i regeringens senaste utredning av yttrandefriheten, SOU 2016:7. Jeanette Gustafsdotter poserade senare glatt på bild hos Morgan Johansson (S), i samband med att regeringen tillsammans med Utgivarna förberedde möten med Twitter, Facebook och Google för att förmå dessa att gå med på ”frivilliga” censuråtgärder.
Inskränkt yttrandefrihet
Vi har fortsatt behov av en stark lagstiftning som skyddar medborgarnas yttrandefrihet och som förbjuder godtycklig censur av politiska skäl. Ur det perspektivet är det att leka med elden att blanda samman lagbrott som hot och våld med fullt lagliga yttranden som "hat och kränkningar".
I förlängningen leder detta till inskränkt yttrandefrihet, oavsett om det sker genom kriminalisering eller indirekt genom att förmå internetföretagen till censur.
Det är inte den som har makten som ska skyddas mot folkets yttranden. Tvärtom.
Debatt: Dags för ett modernt statsskick
L: Öka insatserna för att få Dawit Isaak fri
