Riksbankens växtvärk – bygger om ointagliga byggnaden
Riksbanken har vuxit med omkring 100 medarbetare de senaste åren och får inte längre plats i sin ”ointagliga” granitbyggnad vid Brunkebergstorg. Snart inleds ett omfattande renoveringsarbete som planeras pågå i sex år. Men prislappen är ännu oklar.
När arkitekten Peter Celsing på 70-talet skissade fram riksbankshuset var hans bestämda uppfattning att byggnaden skulle upplevas som ”ointaglig”. Fasaden kläddes i svart granit från Göinge i Skåne, stenen klyvdes i kantiga block och sedan april 1976, när huset vid Brunkebergstorg stod klart, är det Riksbankens hemvist.
Nu ska den kulturklassade byggnaden göras om. Den svarta granitfasaden ska inte försvinna. Men ambitionen att upplevas som ”ointaglig”, den ska bort.
– Vi vill inte uppfattas som ointagliga, vi vill ju uppfattas som trygga och säkra, men vi vill också att riksbankshuset ska vara en del av vårt varumärke. Vi finns ju till för hela Sverige och inte för oss själva, säger Ulrika Larsson på Riksbanken som leder projektet.
Tillfällig lokal
Om ett par veckor får Riksbanken nycklarna till en tillfällig lokal på Klarabergsgatan, mitt emot Åhléns City i Stockholm. Den hyr myndigheten för omkring 30 miljoner kronor per år och under våren kommer halva personalstyrkan successivt flytta över dit. Därefter kan renoveringen av riksbankshuset sätta igång.
– Vår förhoppning är att historien och det som är det fina värdet i huset ska finnas kvar och lyftas fram ännu mer. Men att huset ska öppnas upp, säger Ulrika Larsson.
Planen är att på ett eller annat sätt göra husets bottenvåning mer tillgänglig för omgivningen.
– Vi kommer inte att öppna upp så att vem som helst kan gå in, men vi har ju fönster i bottenvåningen så frågan är om vi kan visa upp mer av vad vi har och vad vi jobbar med utåt via fönsterna.
”Mörkt och ensamt”
Även om Peter Celsings ambition var att insidan av huset skulle vara en ljus kontrast till den mörka utsidan är det flera av de som jobbar i huset som tycker att det är lite stängt, mörkt och ensamt i byggnaden. Det eftersom att rummen på kontorsplanen är placerade längs med fönstren med en lång korridor emellan.
– Det var någon som sa en gång att även om det är fullt på våningsplanet så kan jag känna mig ensam i mitt rum för jag ser inte vad som händer. Den känslan ska vi försöka jobba bort.
Enligt Ulrika Larsson är renoveringen till stor del ett välbehövligt underhållsarbete av ett hus som i princip inte genomgått något större uppfräschning sedan det byggdes på 70-talet.
Men det är också avgörande för att organisationen, som vuxit med uppemot 100 medarbetare sedan 2020, ska få plats.
– Vi var ganska trångbodda redan innan och när riksbankshuset byggdes var det dessutom en helt annan verksamhet än vad det är i dag.
Att verksamheten vuxit beror på att myndigheten de senaste åren fått flera nya uppdrag, bland annat införandet av en ny referensränta, nya verktyg för penningpolitiken och att utveckla infrastrukturen på betalningsmarknaden.
Permanent flytt inte aktuellt
Huset äger Riksbanken själva och när antalet anställda skulle öka dök frågan upp om man skulle flytta till en annan lokal. Men där var svaret nej.
– Det är ju onekligen så att det är ett väldigt bra läge både för medarbetare och för de som besöker oss och eftersom vi har tillräckligt stora ytor om vi bygger om så landar vi i att det är det bästa och det mest ekonomiska.
Den totala ytan kommer att vara samma efter renoveringen. Men planen är att den ska utnyttjas smartare, bland annat genom att införa så kallade flexibla kontor.
– Alla kommer inte att ha sitt egna skrivbord i det nya huset, så det kommer att blir nya arbetssätt. Det är ju en stor utmaning, men det är också utvecklande.
Klart 2029
Förhoppningen är att hela Riksbanken åter ska kunna flytta in i det nyrenoverade huset 2029. Men det är först under nästa år som detaljerna om vad som ska göras och när kommer att utkristallisera sig.
– Det beror lite på när vi får teknikkonsulter och arkitekter på plats. Det är ganska mycket av våra funktioner som är inmurade i väggarna så det är först när man börjar titta på saker som man vet vad man har framför sig. Men 2024 ska alla svaren komma på plats.
Det är också först då som den slutgiltiga budgeten för projektet kommer att spikas och besluten om hur renoveringen ska finansieras kommer att fattas.
När det gäller huruvida de 125,7 ton guld som Riksbanken har i sin ägo, i den så kallade guldreserven, kommer att påverkas av renoveringsarbetet ger Ulrika Larsson inga svar.
– Det bör jag inte svara på.
Läs rikspolitik gratis i 14 dagar
- Effektivt verktyg för omvärldsbevakning
- Nyheter, analys och debatt om sakpolitiken
- Sakligt och unikt innehåll
Strid mot klockan när EU-länder ska enas om nya regler för ekonomisk styrning
Ny partistyrelse för KD – gruppledare kniper plats från kandidat
