Riksdagsduo kan ta över Hela Sverige ska leva

Åse Classon och Staffan Nilsson lämnar uppdraget som ordförande för Hela Sverige ska leva, efter åtta år. Två riksdagspolitiker föreslås nu ta över.

Då båda ordförandena har valt att lämna har valberedningen kommit fram med förslag på vilka som kan ta över organisationen med intresse för landsbygdsfrågor.

Statsrådsersättare

Tidigare riksdagsledamoten för Kristdemokraterna, Irene Oskarsson, föreslås ta klivet upp från organisationens styrelse till ordförandetoppen.

– Genom åren har jag sett att vi som bor i olika delar av landet behöver beskriva vad som måste göras, ställa förväntningar och krav på beslutsfattare för att vi ska nå målet, ett mål som är viktigare nu än någonsin, säger hon i ett pressmeddelande.

Oskarsson kom in i riksdagen 2006 som ersättare för dåvarande äldre- och folkhälsominister Maria Larsson. Även nästa mandatperiod – när Larsson var barn- och äldreminister – fick Irene Oskarsson vara hennes ersättare.

Under alla riksdagsåren var Oskarsson antingen ledamot eller suppleant i Miljö- och jordbruksutskottet. I dag är hon bland annat kommunpolitiker i Aneby i Jönköpings län.

Ledde Cuf

Magnus Ek, som åren 2015–2019 var ordförande för Centerpartiets ungdomsförbund och som sedan 2018 sitter i riksdagen för moderpartiet, är valberedningens andra förslag att leda organisationen.

Önskan att se en levande landsbygd är en av anledningarna till att han valde att gå in i politiken.

– Tillsammans tror jag att vi kan bygga ett Sverige där hela landet inte bara lever, utan växer och frodas, säger Magnus Ek.

Medlemmarna i Hela Sverige ska leva väljer en manlig och en kvinnlig ordförande under årsmötet, som äger rum den 19 maj.

Forrige artikel Afghanska kvinnorättskämpar får årets Anna Lindh pris Næste artikel Nytt styre för Fria moderata studentförbundet
Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

300 miljoner kronor extra till Regeringskansliet föreslås i budgeten nästa år för att fullfölja regeringens reformagenda. Under mandatperioden kommer regeringen ha ökat budgeten för den egna myndigheten med nära 30 procent. ”Det finns behov inom många områden”, säger Elisabeth Svantesson (M).