Riksdagsledamot om Dadgostars framtid: ”Inte förvånad om någon utmanar”

Den interna kritiken mot Vänsterpartiets ledning fortsätter. Nu framträder missnöje och tvivel även i riksdagsgruppen. ”Det har varit ett dåligt år”, säger en riksdagsledamot som inte utesluter att V-ledaren utmanas innan nästa val.

Ett sammansvetsat kompisgäng som lärde känna varandra redan i ungdomsförbundet, tystar de som tycker olika och vägrar lyssna. Strax innan jul rapporterade Dagens Nyheter om ett internt missnöje med ledningen runt Nooshi Dadgostar.

En riksdagsledamot berättar för Altinget:

– Vi har en ledning som inte vill lyssna på andras åsikter. Man ska bara göra som de säger vare sig man vill eller inte. Så har Vänsterpartiet aldrig varit. Det har skapat splittring och väldigt stora problem.

Man har övergett antirasismen och feminismen för att i stället prioritera att framstå regeringsdugliga och nå bredare, anser riksdagsledamoten som inte känner igen sig i partiets utveckling och likt andra är kritisk till utformningen av årets valkampanj.

– Vänsterpartiet kör aldrig personval. Men så plötsligt har vi en person på alla bilder, det är Nooshi, Nooshi, Nooshi, säger riksdagsledamoten som upplever att partiets verkställande utskott vid flera tillfällen kört över såväl riksdagsgruppen som partistyrelsen. 

Det mest uppmärksammade exemplet handlar om Cementa.

Vänsterledningens ja till undantagslagen för fortsätt kalkbrytning på Gotland är det som satt djupast spår i partiet menar flera som Altinget pratat med. Men även frågan om att skicka vapen till Ukraina splittrade partiet, och nu senast diskussionerna om valanalysen, då flera i partistyrelsen reserverade sig mot den slutliga produkten. {{toplink}}

Målet: Gräla mindre

2022 avslutades i oenighet om formuleringar och utpekanden av enskilda medlemmar i utvärderingen av valet. Men det har stormat i partiet vid flera tillfällen under det gångna året.

”Gräla mindre” är ett av partiets mål för att fortsätta växa och bli ett bredare parti.

– Det har varit ett dåligt år för Vänsterpartiet, säger en annan riksdagsledamot som Altinget pratat med.

I valet landade Vänsterpartiet på 6,75 procent, en bra bit från opinionsundersökningarnas rekordmätningar sommaren 2021.

Fyra mandat gick förlorade i riksdagen där arbetet sedan valet leds av Samuel Gonzales Westling, tidigare kommunpolitiker i Hofors. Han är en av få nykomlingar i riksdagsgruppen och uppges stå nära ledningen.

En av de riksdagsledamöter som Altinget pratat med tror att partiledningen kände att de behövde någon som de kan luta sig mot.

– Sen hade jag önskat att vi hade en gruppledare som hade kunnat vägleda gruppen i det riksdagsinterna arbetet. Det kan han ju inte.

Ändå har riksdagsgruppen fått en ganska bra start på mandatperioden, upplever ledamoten. Andra uppfattar hösten i riksdagen som mer konfliktfylld. Men det är relationen mellan partistyrelsen, distrikten och medlemmarna som skaver mest.

Nöjda i norr

Den bilden delar inte Carolina Gustafsson, partistyrelseledamot från Kiruna som förra året även valdes in i det verkställande utskottet.

– Det är efter ett val och det gick inte som man hade hoppats så det finns förstås en känsla av besvikelse. Men rent generellt är det en bra stämning i partiet nu, vi har vuxit i antalet medlemmar och här uppe i norr är man nöjd med hur man pratar nu, säger hon till Altinget.

Carolina Gustafsson pekar bland annat på den nyindustrialisering som är på gång, en viktig del i partiets nya klimatpolitik, och menar att den kritik som riktats mot valanalysen inte delas av alla. 

– De som är högljudda kanske inte representerar en majoritet i partiet.

Vägen framåt

För att samlas och bilda en stark opposition menar flera i partiet att ledningen borde åka runt i landet, inte bara för industribesök utan för att lyssna på medlemmar.

Biträdande partisekreterare Hanna Gedin medger att de behöver bli bättre på att förankra beslut och i partiets verksamhetsplan understryks vikten av sammanhållning och ett utbyggt samarbete med distrikt och partiföreningar.

Men en riksdagsledamot som Altinget pratat med tror att den nuvarande ledningens förmåga att ena partiet är låg. Sedan tidigare står det även klart att Hanna Gedin kliver av vid årsskiftet, något som ytterligare kan utmana möjligheterna att samlas.

– Hanna Gedin är väldigt duktig och har stort förtroende. Hon är bra på att prata med folk och så. Nu när hon slutar så tror jag att det blir svårt, säger riksdagsledamoten.

2024 går Vänsterpartiets nästa kongress av stapeln. Då har Nooshi Dadgostar lett partiet i knappt fyra år.

– Det är alldeles för tidigt att spekulera om, men jag skulle inte bli förvånad om någon utmanar henne, säger ledamoten.

Till skillnad från 2012 då Lars Ohly utmanades av flera kandidater till partiledarposten, saknas det dock ännu ett tydligt alternativ till den nuvarande V-ledaren.

– Jag ser ingen i dag som skulle kunna ta över. Vi är inte där än. Men vi kanske skulle kunna vara där innan nästa val.

Altinget har sökt Vänsterpartiet som avböjer att kommentera.

 

Forrige artikel Politisk kalender 2023: Partiledarval och Sverige bär ledartröjan i EU Politisk kalender 2023: Partiledarval och Sverige bär ledartröjan i EU Næste artikel Nya lagar och regler: Höjd pensionsålder, dyrare högskoleprov och ny myndighet Nya lagar och regler: Höjd pensionsålder, dyrare högskoleprov och ny myndighet
Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

300 miljoner kronor extra till Regeringskansliet föreslås i budgeten nästa år för att fullfölja regeringens reformagenda. Under mandatperioden kommer regeringen ha ökat budgeten för den egna myndigheten med nära 30 procent. ”Det finns behov inom många områden”, säger Elisabeth Svantesson (M).