SD-väljare förtidsröstar mer än andra

Sverigedemokraternas väljare förtidsröstade i större utsträckning än andra i valen 2014 och 2018. Det visar en studie från Göteborgs universitet.

Förtidsröstandet har ökat successivt i varje val. 2022 valde nära hälften av väljarna, 47,9 procent, att förtidsrösta. Men andelen som förtidsröstar skiljer sig åt mellan partierna.

En ny studie, baserad på data från Valforskningsprogrammet, visar att Sverigedemokraternas väljare förtidsröstade i större utsträckning än andra väljare i valen 2014 och 2018. Det gällde särskilt i områden där partiet har lågt stöd.

– Det är generellt sett mindre socialt acceptabelt att rösta på SD än på andra partier, även om det varierar inom olika områden och delar av Sverige. Stigmat kan bidra till att människor avstår från att rösta på SD eller inte öppet talar om sina verkliga partipreferenser, säger Hilma Lindskog, doktorand i statsvetenskap vid Göteborgs universitet i ett pressmeddelande.

Av dem som förtidsröstade i valet 2018 röstade 20 procent på SD, jämfört med drygt 15 procent på valdagen.

Skyddade valsedlar

Sverigedemokraterna har varit drivande för att se över det nuvarande valsedelsystemet och har fått in punkten i Tidöavtalet. Än så länge har dock ingen utredning tillsatts.

I EU-valet 2019 användes för första gången skärmar för att dölja valsedlarna. Tidigare har de hållits synliga i vallokalerna, vilket fått kritik från flera håll för att röja valhemligheten.

Men Hilma Lindskog tror inte att avskärmningarna har gjort någon skillnad när det gäller antalet som förtidsröstat.

– Dels är det etablerat bland SD:s kärnväljare att förtidsrösta, dels uppmuntrar partiet till förtidsröstning i och med att de skickar ut valsedlar till alla hushåll före valdagen, säger hon. {{toplink}}

Forrige artikel Överskottsmålet i farozonen när högerpartier svänger Överskottsmålet i farozonen när högerpartier svänger Næste artikel Sjöstedt: Slopa EU-förbud mot statsstöd Sjöstedt: Slopa EU-förbud mot statsstöd
Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

300 miljoner kronor extra till Regeringskansliet föreslås i budgeten nästa år för att fullfölja regeringens reformagenda. Under mandatperioden kommer regeringen ha ökat budgeten för den egna myndigheten med nära 30 procent. ”Det finns behov inom många områden”, säger Elisabeth Svantesson (M).