Skyhög statskuld och enorma underskott – finsk ekonomi het valfråga

När Finland går till val i april kommer den ekonomiska politiken vara en av de viktigaste frågorna. I alla fall enligt ekonomiprofessorn Sixten Korkman, som Altinget träffat i Helsingfors.

– Oppositionen slår hela tiden stort på trummorna att denna regering har varit ansvarslös och raserar grunden för finansieringen av finska välfärdsstaten. De menar att vi snart står inför en finanskris.

Även om Korkman delar synen på att det finns gott om utmaningar i den finska ekonomin ger han inte mycket för argumenten om en annalkande finanskris.

– Det tycker jag är alldeles struntprat. Det är sån skrämselpropaganda som ibland går lite till överdrift. Det är politik, säger Korkman.

Hög skuld

Det som i alla fall alla är eniga om är att finska staten går med underskott varje år, har strukturella problem på arbetsmarknaden och en ständigt ökande statsskuld. Med svenska ögon framstår den finska statsskulden som enorm. I dag ligger skuldkvoten på strax över 70 procent av BNP (att jämföra med 33,4 procent i Sverige). Men å andra sidan ligger den långt under sydeuropeiska länder.

– Nettomässigt så har vi fordringar snarare än skulder. Vi är inte på kort sikt på väg in i någon skuldkris. Men det är klart att vi måste åtgärda det här för vi har ett kroniskt underskott i statsfinanserna. Den åldrande befolkningen skapar ett ständigt tryck så man behöver stora åtgärder både för att stärka tillväxten och sysselsättningen och för att kapa utgifter och justera skatter, säger Korkman.

Underskott

I år hade regeringen ett underskott på nästan 90 miljarder svenska kronor i sin budget. Medan oppositionspartierna gjorde en stor sak av att de sparade jämfört med regeringen i sina skuggbudgetar. Men även dessa hade underskott på 75 miljarder svenska kronor eller mer. Vid årsskiftet tillkommer dessutom en rejäl kostnadspost för staten när sjukvården regionaliseras i landet.

– Regionerna får ingen beskattningsrätt. Utan de skickar ju i praktiken bara räkningarna till finansministeriet. Det skapar ett besvärligt tryck på statsmakten. Där behöver vi någon backstop eller disciplin. Hur det kommer att fungera återstår att se, säger Korkman.

Flera faktorer

Anledningen till att Finland har sämre ekonomiska förutsättningar än Sverige är flera. Landets ekonomi har inte återhämtat sig efter finanskrisen 2008. Sedan dess har också Nokia rasat ihop, skogsindustrin har tappat och nu slår sanktionerna mot Ryssland hårt på grannlandet Finlands ekonomi.

– Det har funnits ett antal asymmetriska chocker som har drabbat den finska ekonomin mer än övrigra nordiska ekonomier och det har satt djupa spår.

Till det kommer en stor brist på arbetskraft och en åldrande befolkning.

– Vi bör definitivt försöka öka utbudet av arbetskraft på alla sätt och vis. Utan vidare så är arbetsrelaterad immigration ett viktigt element. Vi riskerar på 30 års sikt att ha ett underskott på en halv miljon i arbetsstyrka. Vi talar stora siffror här.

Ramverk

Även om utmaningarna är stora tror Sixten Korkman ändå att politikerna är förmögna att ta itu med dem. Samtidigt tycker han att det vore bra med ett tydligare ramverk för den ekonomiska politiken, likt det som finns i Sverige.

– Vi borde förbinda oss vid ett långsiktigt, gärna parlamentariskt förankrat, program för att stabilisera skuldkvoten på en viss nivå. Sedan kan vi diskutera vilken nivån bör vara men gärna max där vi ungefär ligger. Om ett par eller flera regeringar binder sig vid att göra minskningar av det strukturella konjunkturrensade underskottet så är det sannolikt att vi uppnår denna målsättning.

Flera råd

En del i det svenska ramverket är Finanspolitiska rådet som granskar den ekonomiska politiken. I Finland heter motsvarigheten ”Rådet för utvärdering av den ekonomiska politiken”. Sixten Korkman tror dock inte att deras synpunkter har lika stor inverkan som dess svenska motsvarighet.

– Jag tycker att både media och finansministern borde se till att de får en större vikt. Men jag tror inte att jag kan säga att rådet har någon väldigt stark effekt egentligen på den politiska debatten eller vad regeringen gör.

I Finland finns också ett annat råd med liknande namn, ”Ekonomiska rådet”. Det består av ministrar och representanter från arbetsmarknadens parter och den finska riksbanken.

– Det är nog mer än en klubb som dricker kaffe då och då. Dess betydelse för politiken är nog begränsad men för all del om man vill befrämja en samsyn om olika saker så kan du använda ekonomiska rådet för den diskussionen. Men inte har det någon betydelse för den ekonomiska politikens utformning.

Bred regering

Korkman har varit en del av den ekonomiska och därmed politiska debatten i flera decennier. Men han har inte varit aktiv i något parti och sätter inte heller någon partipolitisk beteckning på sig själv.

– Jag har nog blivit anklagad för att ha lutat åt alla håll. Mitt hjärta är lite på den vänstra sidan medan mitt ekonomiska tänkande är lite på den högra sidan. Jag är en sån som går mitt på vägen men ibland snubblar åt olika håll, säger han.

I valet i april hoppas han i alla fall att Socialdemokraterna och Samlingspartiet (Finska moderaterna) ska göra gemensam sak.

– Jag kan mycket väl se en regering som består av Samlingspartiet och Socialdemokraterna och kanske Svenska folkpartiet och något mer parti i tillägg. Då kan du få till stånd en majoritet. En sak som är det mest kännetecknande för finsk politik tycker jag alltid har varit pragmatism.

{{toplink}}

johan@altinget.se