Slottner om sparkraven: Litar på myndigheterna

Altinget har sökt civilminister Erik Slottner om regeringens sparkrav på flera av landets myndigheter sedan budgetpropositionen presenterades den 20 september. Även i våras, då regeringen meddelade att de avsåg att se över utgifterna för den statliga förvaltningen, försökte Altinget få en intervju med ministern, som har frågan på sitt bord.

Nu har civilministern gått med på att svara skriftligen på Altingets frågor om effektiviseringsambitionen, myndighetssammanslagningar och konsekvenserna av sparkraven för myndigheterna, deras anställda och deras service gentemot medborgarna. 

”Stort förtroende för myndighetsledningens förmåga”

Den besparing som regeringen föreslår syftar bland annat till att bidra en effektivisering av statsförvaltningen. Men hur neddragningen ska leda till en mer effektiv verksamhet överlåter civilministern till myndigheterna att lista ut. Han vill inte heller ge några exempel på hur det ska gå till. 

– Förslaget ökar statsförvaltningens fokus på kostnadseffektivitet och effektivisering i en ekonomiskt svår tid, och regeringen har stort förtroende för myndighetsledningarnas förmåga att utveckla sin verksamhet i enlighet med regeringens prioriteringar och de ramar som sätts i budgeten, skriver Slottner i sitt svar till Altinget.

– Riksrevisionen har bedömt att myndigheterna har hanterat tidigare generella besparingar väl, och det är även regeringens uppfattning.

Sparkravet ligger på omkring en procent för många av statens myndigheter. För lärosätena är neddragningen 0,5 procent. Polisen och försvaret undantas däremot helt från besparingen, med hänvisning bland annat till det eskalerande gängvåldet.

Hur motiverar civilministern att exempelvis Polismyndigheten inte bör omfattas av spar- och effektiviseringskrav, men däremot Migrationsverket och Socialstyrelsen?

– Regeringen har i budgeten prioriterat att bekämpa kriminalitet och välfärdsbrottslighet. Även det förebyggande arbetet har varit ett prioriterat område. I detta fall är det så att Polismyndigheten, som inte omfattas av besparingen, finansieras av andra anslag än Migrationsverket och Socialstyrelsen. {{toplink}}

Facket larmar

Fackförbundet ST varnar för allvarliga konsekvenser av besparingen, både för de statligt anställdas arbetsmiljö och för servicen gentemot medborgarna.

Vad tänker civilministern om det? Kan civilministern försäkra att myndigheternas service till medborgarna inte försämras?

– Regeringen har förtroende för att myndigheterna fortsatt kommer att fullgöra sina uppgifter, fortsätta leverera god service till medborgarna och säkerställa en god arbetsmiljö för de anställda. Regeringen kommer självklart följa myndigheterna inom ramen för den reguljära styrningen med bland annat årsredovisningar, budgetunderlag och myndighetsdialoger.

Facket är även kritiska till att det är en generell besparing som genomförs, i stället för att föra en dialog med myndigheterna kring möjliga effektiviseringsvinster.

Hur kommer det sig att regeringen väljer att gå fram med just en generell åtgärd? Har beslutet om en generell besparing fattats i dialog med myndigheterna som berörs?

– I ett svårt ekonomiskt läge är det viktigt att ofinansierade nya utgifter hålls nere. Därför är det rimligt att även den statliga förvaltningen, genom en generell besparing, bidrar till att finansiera nya reformer samt ökar sitt fokus på kostnadseffektivitet.

Myndigheter föreslås slås ihop

Som en del av regeringens effektiviseringsambition föreslås även flera myndigheter slås ihop. Det gäller bland annat Statskontoret som föreslås inordnas i Ekonomistyrningsverket och Konstnärsnämnden som ska in i Statens kulturråd, något som oppositionen tror kan leda till ett kompetenstapp.

– Regeringen bedömer att det i dessa fall kan finnas effektivitetsvinster och synergieffekter att hämta genom en sammanläggning. Det kan vara möjligt att få mer eller bättre verksamhet för pengarna, skriver Erik Slottner.

Statsvetaren Göran Sundström varnar i en artikel i Altinget för att en inordning av Statskontoret i Ekonomistyrningsverket riskerar att stärka ekonomistyrningen på bekostnad av andra viktiga värden för förvaltningen, som kvalitet, rättssäkerhet, objektivitet och saklighet.

– De berörda myndigheterna kommer att få i uppdrag att ta fram ett fördjupat underlag om hur sammanläggning kan genomföras och dess konsekvenser. I myndigheternas uppdrag är utgångspunkten att den mindre myndigheten bör inordnas i den större. Men alternativa utformningar kan också övervägas. I den processen är det självklart viktigt för regeringen att inhämta myndigheternas synpunkter och expertkunskap innan regeringen tar ställning till om sammanläggning ska genomföras.

Altinget fortsätter söka civilminister Erik Slottner för en intervju om regeringens inriktning för förvaltningspolitiken. {{toplink}}

miol@altinget.se