Sparsamma Sverige imponeras av Bryssels budgethökar
(Foto: EC - Audiovisual Service / Etienne Ansotte)
Regeringskansliets experter är imponerade av Bryssels kontrollfrågor om den svenska återhämtningsplanen. Den svenska förhoppningen är att även andra länder som ska ta del av EU:s stöd för att återstarta efter pandemin, skärskådas minst lika hårt.
Av uppskattningsvis 150 miljarder i svenska återbetalningskostnader planerar den sittande regeringen att begära tillbaka 33,6 miljarder ur EU:s Coronaåterhämtningsfond. Det framgår i den plan som regeringen beslutade om förra veckan.
För svensk del har arbetet med återhämtningsplanen omgärdats av bland annat en debatt om planen bör utnyttjas till att visa på hur man ska lägga till ytterligare gröna satsningar – utöver den nuvarande politiken – för att agera som ett föredöme.
Men hos dem som önskat och argumenterat för ytterligare nya satsningar, vilket bland annat Per Bolund (MP) förespråkat i flera sammanhang, blir dock besvikelsen stor.
– Med tanke på att uppföljningen är förenad med administrativa kostnader för oss, så har den övergripande prioriteringen varit att vi har velat göra det så smidigt som möjligt att få tillbaka pengarna, säger en tjänsteman som deltagit i arbetet med att ta fram planen.
Mer show = mer krångel
Kritiker har bland annat pekat på att det rimmar illa att prata om en ”satsning” när det i praktiken främst är befintlig politik som ska täckas upp av stödet.
Nu föreslås dock både nästintill hela Klimatklivet, samt hela Industriklivet, ingå i planen, och inte längre bara de ytterligare medlen som tillfördes inför budgeten 2021. Anledningen till att regeringen valt att göra så är dels att det medges i vägledningar, dels att kontrollapparaten då blir mindre. Man har även valt några större reformer, framför att föra samman många olika politiska initiativ.
– Annars hade det krävts inrapportering i så många fler olika stöd, vilket hade blivit tungrott, fortsätter tjänstemannen.
Budgethökarna hittills nöjda
Kontrollapparaten är dock något positivt ur ett annat perspektiv. För även om det för svenskt vidkommande mest är en omfattande skrivbordsövning där Sverige är nettobetalare, så är det flera länder i Central- och Sydeuropa som potentiellt kan gynnas stort av återhämtningsfondens bidrag och lån.
Hos ”frugala länder" som Sverige, som var skeptiska till utformningen av räddningsfonden när den togs fram, har intrycket hittills varit att EU-kommissionen tar sitt övervakande uppdrag på allvar.
– Mitt intryck är att de har varit synnerligen aktiva och ställer höga krav på oss, och det har jag också intrycket av att de gjort på även andra. Men det är också så att de brottas med en ganska stor utmaning då de ska genomföra ett väldigt omfattande granskande uppdrag under kort tid nu när alla planer kommer in, säger en tjänsteman som följer processen och fortsätter:
– Sedan har EU-kommissionen en stor förvaltningsorganisation, och det ser ändå ut som de växlat upp inför uppdraget.
Hur mycket klimatnytta som faktiskt levereras genom återhämtningsfonden är fortsatt osagt. Enligt den analys som gjorts av flera miljöinstitut av tidigare inlämnade planer så bedöms minst åtta länder missa målet på att minst 37 procent av medlen ska gå till växthusgasminskande åtgärder, samtidigt som flera delar också ifrågasätts för att de anses bryta mot principen att ”inte göra någon omfattande skada” på sex miljömål.
Det är fortsatt oklart om de politiska musklerna finns där för att ta de potentiellt slarviga länderna i örat. Det är först vid månadsskiftet juni/juli som den första signalen på det arbetet kommer ut, då EU-kommissionen skickar vidare sina rekommendationer till ministerrådet.
– Jag tror att man kommer att utsätta medlemsstaterna för ganska hård press, säger en tjänsteman involverad i översynen.
– Samtidigt har EU-kommissionen ett stort egenintresse i att visa på att stödet faktiskt levererar resultat, säger en annan förhandlare insatt i ärendet.
Ifrågasätt stöd står för största bidraget
Att just Klimatklivet – som har varit omtvistat i svensk politik – tas med ska dock inte ha att göra med att den rödgröna regeringen vill få reformen ”godkänd på EU-nivå”.
– Det kommissionen gör i sin uppföljning är att se till att vi följer upp målen som vi satt, och de är ju uttryckta i termer av minskade beräknade koldioxidutsläpp. De hade inga problem med att se Klivet som klimatåtgärder, säger en tjänsteman.
Samtidigt är det också så att Klimatklivet inte får en garanterat fortsatt livslängd genom en eventuell välsignelse från Berlaymont, även om dess budget läggs fram till 2025 i planen.
– Skulle en ny regeringen efter valet vilja ta bort stödet, så behöver de bara ändra i planen och få den ändringen godkänd, säger en källa på Regeringskansliet.
Janna Valik slutar som generaldirektör
Talman tackar för sig
