Statssekreterarna: Förvaltningsmodellen höll för pandemin
Coronapandemin ställde alla normala arbetsprocesser i Regeringskansliet på ända. ”Vår offentliga förvaltning är snarare byggd för eftertanke än för action”, säger Maja Fjaestad, som var statssekreterare då. Hon och kollegan Emma Lennartsson har skrivit den bok de säger att de själva hade behövt i krisen.
Korttidsarbete. Restriktioner. Krisbudgetar. Den tid som Emma Lennartsson, då statssekreterare hos finansminister Magdalena Andersson (S) och och Maja Fjaestad, då statssekreterare hos socialminister Lena Hallengren (S), beskriver i boken Mitt i krisen (Volante) präglas av brådska. Besluten behöver tas fort och förutsättningarna förändras hela tiden, samtidigt som den svenska förvaltningsmodellen ställer krav på beredning och remiss.
– När det gäller den ekonomiska politiken så har vi en väldigt tydlig budgetlag och vi gjorde alla krisbudgetar inom den ramen. Men, vi skruvade på allt. Vi förkortade beredningsstider i Regeringskansliet. Vi förkortade gemensam beredning så att vi körde regeringskansliprocesserna mycket snabbare. Vi körde hearings i stället för remissrundor. Då kan man ha en hearing på en timme i stället för remiss i tre månader, säger Emma Lennartsson till Altinget.{{toplink}}
Och det var fler som snabbade på. Bland annat kunde Lagrådet komma med ett yttrande efter några timmar och riksdagens gruppledare kom överens om att korta motionstiden till en enda dag i vissa fall.
– I några fall så hade vi sagt att den här förordningen, eller den här lagen behöver träda i kraft då och då, men i några fall så flyttade faktiskt riksdagen till och med det så att det trädde i kraft ännu tidigare. Så det var helt inom modellen. Helt by the book, säger Emma Lennartsson.
Uthållighet
En av de lärdomar som de båda tidigare statssekreterarna dragit utifrån pandemin med bland annat 20 extra ändringsbudgetar på ett år utöver de två ordinarie budgetarna är att snabbhet är viktigare än perfektion i en kris. Ett beslut kan ersättas av ett nytt beslut, men ett beslut som aldrig tas är sämre.
– Om man inte har gjort någonting alls, då tappar man både tempo och initiativkraft, säger Maja Fjaestad, som tycker att det finns viktiga lärdomar kring uthållighet att dra i den pågående upprustningen av civil beredskap.
– Det är verkligen viktigt. Det kan låta självklart att ta hand om sig själv och att ta hand om sin organisation, men i en krishantering som håller på i två års tid så är det oerhört viktigt.
I efterhand konstaterar hon också att de hade behövt vara fler på Socialdepartementet när arbetsbördan var som tyngst.
– Jag borde varit två. Det hade varit... Det kanske inte hade räddat liv men det hade liksom skapat bättre förutsättningar faktiskt för politisk kreativitet om vi hade roffat åt oss resurser lite tidigare i krisen. Vi hade kunna äska lite pengar till Regeringskansliet också, säger Maja Fjaestad.
Inget försvarstal
Emma Lennartsson är inne på samma linje. Finansdepartementet lånade in ett tiotal medarbetare från andra myndigheter.
– Sen fick vi resurser därför att det var ju också så att under pandemin gick kostnaderna för resor och konferenser och sånt ner så att vi fick mer pengar till 2021. Men det var faktiskt först i månadsskiftet oktober–november som jag överhuvudtaget äskade mer pengar i regeringskanslibudgeten till finansdepartementet.
Regeringens krishantering kritiserades senare av konstitutionsutskottet, men boken ska inte ses som ett försvarstal för Regeringskansliet.
– Nej, det är den verkligen inte. Vi har verkligen försökt skriva våra lärdomar utifrån krishantering och utifrån vilka erfarenheter och reflektioner vi har gjort som är viktiga att ta med framåt, säger Emma Lennartsson.
Vilka har ni skrivit för?
– Vi tänkte oss lite olika. En bild jag har haft är att om man sitter som kommunal tjänsteman i en kris som handlar om någonting helt annat, så ska man ändå ta någon nytta av den här lilla boken. Det här med att man kan känna sig lite ensam i kris. Då tänker jag faktiskt att man ska kunna hålla lite i vår bok som ska vara lite operativ och lite generell, försöka hitta generella lärdomar.
Här är nyheterna i vårens budget
Efter förlusten – Riksbanken vill ha 43 miljarder
