Svenskt Näringsliv: "Dags för konkurrenskraftiga ägarskatter"

Johan Fall, skattechef Svenskt Näringsliv
Johan Lidefelt, nationalekonom Svenskt Näringsliv

Entreprenörer berikar svenskarna, bokstavligt talat. Ny statistik från SCB visar att 100 miljarder kronor delades ut från fåmansbolagen under 2016. Det är givetvis glädjande för alla de 420 000 delägare som tog del av en utdelning. Men med tanke på missunnsamheten som svenska entreprenörers framgångar ofta väcker, kan följande också behöva sägas.

Fåmansbolagen skapar jobb åt 800 000 svenskar. De betalade ut löner och arbetsgivaravgifter värda 370 miljarder år 2016. De 100 miljarder kronorna i utdelningar inbringade 20 miljarder kronor till statskassan.

Förbättring av skatteregler

En viktig förklaring till den här positiva utvecklingen är att skattereglerna för fåmansbolagen förbättrades från 2005. Det ledde till att skatteintäkterna idag är tio gånger större än innan reformerna. Hoten om nya skattehöjningar på svenska ägare och entreprenörer behöver få ett slut om den positiva utvecklingen ska fortsätta. Istället behöver ägarskatterna bli konkurrenskraftiga för svenska ägare generellt, och inte bara för fåmansbolagen.

Global högkonjunktur

Världsekonomin rider just nu på en stark våg i form av en global högkonjunktur. Vågen lyfter även vår lilla båt i norra Europa. I Sverige har vi därför just nu den något oväntade mixen av brinnande högkonjunktur, negativ styrränta och expansiv finanspolitik. Då ska ingen förvånas över att svenska företag generellt också går bra och kan dela ut pengar. Men när högkonjunkturen har ebbat ut och högkonjunkturens och valårets utsvävningar har övergått i nykter vardag krävs strukturella reformer för att bygga Sverige ännu starkare.

På lång sikt är det främst hög produktivitet och investeringar som kan höja välståndet. Tidigare har man trott att ägarskatter inte spelar någon roll för mängden investeringar i ett land. Men sedan ett par decennier har forskning allt tydligare funnit att lägre ägarskatter leder till fler investeringar (se till exempel Finansdepartementets ESO 2014:3). Sänkta skatter på utdelningar gör exempelvis att utdelningar blir ”billigare” och ökar. De medel som delas ut från mogna bolag och branscher kommer att investeras i nya och växande företag (och mer innovativa), vilka har svårt att attrahera riskvilligt kapital. På det sättet ställs samhällets resursanvändning om till att bli mer produktiv genom att växande företag får möjlighet att genomföra fler investeringar. Så ökar Sveriges välstånd långsiktigt.

År 2005 reformerades entreprenörsskatten av den dåvarande socialdemokratiska regeringen. Några år senare förbättrade Alliansregeringen reglerna ytterligare. Reformerna syftade till att öka anställningarna, investeringarna och risktagandet. När det nu finns statistik för de tio år som följde på reformerna kan vi konstatera att de har varit framgångsrika för det svenska samhället. Utöver de positiva effekterna på investeringar, jobb och löner har reformerna förmodligen bidragit till att
underlätta kapitalförsörjningen för nya och växande företag i framväxande branscher.

Inte konkurrenskraftiga

En nyligen genomförd kartläggning av ägarskatterna i våra 16 viktigaste konkurrentländer visar att Sveriges nuvarande ägarskatter inte är konkurrenskraftiga (Skeppsbron Skatt, 2018). Sveriges generella skattesats på 30 procent är hög internationellt sett. För fåmansbolagsägare som drabbas av tjänstebeskattning av sina kapitalinkomster kan skattesatsen bli upp till 60 procent. Det utgör ett hinder för investeringar i Sverige eftersom svenska ägare möter en uppförsbacke då de generellt beskattas hårdare än utländska ägare. Inget annat land i undersökningen har så höga ägarskatter som Sverige. Vi saknar också kraftfulla incitament som stimulerar entreprenörskap, vilket finns i många andra länder. Svenskt Näringsliv har nyligen föreslagit att uppförsbacken görs mindre brant och plattas till.
Det kan ske genom att skattesatsen sänks till 20 procent generellt, samt genom särskilda lättnader för investeringar i entreprenörskapsföretag. Inspiration för sådana system finns Storbritannien, Irland och i Kanada. Den skadliga marginalskatten på tjänsteinkomster som även drabbar fåmansbolagen behöver också sänkas.

Förändra synen på ägarskatten

Det är nu dags att politiker och experter börjar se på ägarskatterna på samma sätt som vi ser på bolagsskatten. Det finns enighet om att bolagsskatten behöver vara konkurrenskraftig för att vi inte ska förlora jobb, investeringar och välstånd i Sverige. Skatter på ägande av företag och entreprenörer har i princip samma effekter som bolagsskatten och vi behöver därför se till att våra ägarskatter också är konkurrenskraftiga.

 

debatt@altinget.se