Sverige har inte råd att tacka nej till IT-kompetens från andra länder

Utredningen som föreslås i Tidöavtalet och syftar till att höja inkomstgränsen för arbetskraftsinvandring skapar stora hinder för svenska företag. Det spelar ingen roll var du står politiskt – den kommer att drabba Sveriges digitalisering negativt, skriver Istvan Beres, grundare och vd DanAds.

Af Istvan Beres
Grundare och vd DanAds

Under 2021 beviljades, enligt Migrationsverket, 20 753 arbetstillstånd och av dessa var 3723 verksamma inom IT-sektorn – bland annat som systemutvecklare, IT-arkitekter och testledare. Denna siffra motsvarar omkring 18 procent av den totala arbetskraftsinvandringen. Mellan 2011 och 2016 var jobb inom IT dessutom den vanligaste yrkesgruppen bland både kvinnor och män som invandrade till Sverige av arbetsmarknadsskäl.

Alarmerande kompetensbrist

Det är ingen nyhet att Sverige har en alarmerande brist på IT-och tech-kompetens, något som redan är oerhört kännbart för många svenska företag. Vi är beroende av extern arbetskraft för att inte tappa fart och den kompetens som finns i Sverige räcker tyvärr inte till för att täcka de behov som finns. En ny undersökning visar dessutom att kompetensbristen inom IT och teknik är extra stor inom de områden som krävs för den gröna och digitala omställningen. Därmed är den svenska arbetskraftsinvandringen inte enbart viktig för att få våra företag att utvecklas och behålla konkurrenskraft, utan även för vårt hållbarhetsarbete.

Många svenska företag tampas redan med kompetensförsörjningen och ett höjt lönegolv för arbetskraftsinvandring innebär svårigheter för många företag. Regeringens utgångspunkt är att arbetstillstånd endast ska beviljas om lönen motsvarar den svenska medianlönen – en lönenivå som ligger långt över de nivåer som finns i många kollektivavtal. Det är alltid viktigt att värna om konkurrensmässiga och skäliga löner, men rent lönemässigt står Sverige redan högre i kurs jämfört med många andra europeiska länder.

Välj mångfald

Även om regeringen tar höjd och säger att den kan erbjuda lägre lönekrav för vissa yrkesgrupper, är huvudlinjen problematisk. Förändringen skulle innebära stora konsekvenser för många företag som inte längre skulle ha den ekonomiska möjligheten att behålla eller införskaffa den kompetens som de så tydligt behöver.

Det finns dessutom ytterligare en aspekt av arbetskraftsinvandring som är värd att lyfta vid sidan av de rent tekniska fördelarna – mångfald. I dag har vi tillräckligt mycket kunskap för att veta att medarbetare som tänker olika och har olika perspektiv på problemlösning gör att våra företag mår bättre och fungerar mer effektivt. Flertalet studier har visat på de positiva effekterna av olika infallsvinklar, perspektiv och bakgrunder – bland annat en studie från McKinsey som visar på det starka sambandet mellan mångfald och lönsamhet.

Utöka IT-kompetensen

Många svenska företag betalar idag stora belopp för IT-kompetens som nivåmässigt inte motsvarar kostnaden. En realisering av regeringens förslag vore därmed att sätta käppar i hjulet för utvecklingen hos svenska verksamheter och företag och förändringen skulle stå oss dyrt i mer än en bemärkelse.

Vi behöver göra allt för att utöka IT-kompetensen i Sverige – inte stänga den ute.

Forrige artikel Röda Korset: De utdragna krisernas offer blir förlorare Röda Korset: De utdragna krisernas offer blir förlorare Næste artikel C-studenter och Cuf: Därför är Thand Ringqvist vår partiledare C-studenter och Cuf: Därför är Thand Ringqvist vår partiledare
Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

300 miljoner kronor extra till Regeringskansliet föreslås i budgeten nästa år för att fullfölja regeringens reformagenda. Under mandatperioden kommer regeringen ha ökat budgeten för den egna myndigheten med nära 30 procent. ”Det finns behov inom många områden”, säger Elisabeth Svantesson (M).