”Tack men nej tack” – Sverige fortsätter ducka EU-kritik
En årlig tradition fortsätter. EU-kommissionen rekommenderar Sverige att styra upp bostadsmarknaden för att säkra stabiliteten i svensk ekonomi. Sverige tackar för tipsen men problemen fortsätter.
För tolv år sedan kom de första så kallade landspecifika rekommendationerna till EU:s medlemsländer. Sedan dess har Sverige vid samtliga tillfällen fått kritik för makroekonomiska obalanser, primärt kopplade till en dåligt fungerande bostadsmarknad och högt skuldsatta hushåll.
Nu har kommissionens förslag till årets rekommendationer presenterats. Föga förvånande är kritiken den samma även i år. Som traditionen bjuder har förslagen diskuterats på ett seminarium med företrädare för regering, fack och näringsliv. Alla är, som vanligt, överens om att det här inte är bra. Och regeringens budskap är i princip varje gång ”Tack kommissionen för era synpunkter. Men vi bestämmer själva vad vi gör”.
Samma budskap år efter år
I år låter varianten så här från Elisabeth Svantessons (M) statssekreterare Johanna Lybeck Lilja.
– I grunden är det väldigt bra att kommissionen granskar medlemsstaterna. Både landrapporten och de landspecifika rekommendationerna blir väldigt viktiga verktyg för att se till att vi har en ansvarsfull politik, att vi når våra gemensamma mål. Men i slutändan är det svenska regeringen och riksdagen som bestämmer vilka åtgärder vi ska vidta på de områden som kommissionen definierar.
För fem år sedan sade Magdalena Anderssons dåvarande motsvarighet Karolina Ekholm att:
– Det är regeringens inställning, och den delas brett i riksdagen, att det är ytterst upp till parlamentet i medlemsländerna att besluta hur politiken ska utformas på hemmaplan.
Och inställningen var den samma också under regeringen Reinfeldt.
Flera orsaker
Politisk färg på regering verkar alltså inte spela någon roll. Det har blivit en svensk paradgren att ducka EU:s rekommendationer. Kommissionen, eller rådet som ska anta de slutgiltiga rekommendationerna, har heller inga verktyg att ta till (ingen kompetens på EU-språk) utan får helt enkelt fortsätta tjata.
– Vi vet inte vad vi kommer säga nästa år. Men sannolikheten att allt har förändrats nästa år är väldigt liten, säger Annika Wäppling Korzinek, chef för EU-kommissionen i Sverige, till Altinget.
Troligtvis beror den svenska oviljan att ta kritiken på allvar på två olika delar. För det första tillhör Sverige länderna som är mest kritiska till att flytta makt till Bryssel. Genom att behandla kommissionens rekommendationer som lite kloka synpunkter från en remissinstans i stället för vad det är, skarp kritik i över 10 års tid, tonar man ner EU:s tyngd.
– Jag tycker att det är bra att vi får den här kontinuerliga dialogen. Sen kanske vi inte alltid vill göra precis den åtgärden som rekommenderas, säger Lybeck Lilja till Altinget.
Kritik från fler håll
Det andra handlar naturligtvis om själva sakpolitiken, att det är svårt att få till förändringar på bostadsmarknaden. Olika regeringar har haft sina varianter på lösningar. Men priserna och skulderna har ändå bara fortsatt uppåt och bostadsbristen är fortfarande ett faktum. Och det politiska priset för att ta sig an riktigt kraftfulla åtgärder, som till exempel ett slopat ränteavdrag eller en återinförd fastighetsskatt, tycks bedömas för högt av partierna.
När det gäller att strunta i EU:s rekommendationer är Sverige dock inte ensamt. En forskningssammanställning från Svenska institutet för europapolitiska studier (Sieps) visar att viljan att implementera de föreslagna åtgärderna är låg i de allra flesta medlemsländerna.
Men det är samtidigt inte bara EU som oroas över svensk bostadsmarknad. Liknande varningsord kommer från IMF och OECD. Så oavsett om svenska regeringar fortsatt vill hålla kommissionen kort så återstår grunduppgiften – att faktiskt lösa problemet.
Regeringen duckar frågor om effektiviseringsplaner
Ska man ens bry sig om SCB-mätningen?
