Tidigare talmannen: Inga ”gentlemen's agreements” i framtida kriser
En parlamentarisk kommitté under ledning av tidigare talmannen Per Westerberg har kartlagt hur riksdagsarbetet fungerat under pandemin. Utredningen visar bland annat att det behövs tydligare regler vid framtida kriser och att it-kapaciteten måste fungera bättre.
Den 16 december 2020 beslutade Riksdagsstyrelsen att tillsätta en kommitté som fick i uppdrag följa upp Riksdagsförvaltningens arbete under coronapandemin.
Kommittén har bestått av tolv riksdagsledamöter och har haft hjälp av både externa experter och experter från Riksdagsförvaltningen. Nu är utredningen färdig och i rapportens slutsatser finns bland annat en uppmuntran till ledamöter att resonera sinsemellan om hur demokratiutmaningar i kriser ska tacklas på bästa sätt.
– Det är jättebra att ha en kartläggning med beredskap i krissituationer, att kunna ta fram en pärm eller bok med lärdomar, säger Per Westerberg till Altinget.
Även riksdagsledamoten Jessika Roswall (M), som är en av ledamöterna i kommittén, är nöjd med utredningen och menar att den gjorts i rätt tid.
– Det var bra att vi gjorde den i nära anslutning till pandemin och att vi fick in ledamotsperspektivet, säger hon till Altinget.
Lösa direktiv
I början av år 2020 skedde stora förändringar i riksdagsarbetet. Den mest dramatiska åtgärden var en överenskommelse om att endast 55 av 349 ledamöter behövde befinna sig i riksdagen för sammanträden och omröstningar.
En bestämmelse som enligt den tidigare talmannen Per Westerberg har präglats av en ”gentlemen's agreement”, alltså att ledamöter kunde komma överens om att täcka upp för varandra i riksdagen. Westerberg menar att ett sådant upplägg inte är ultimat om riksdagen ställs inför nya kriser.
– Jag frågar mig hur länge ett sådant upplägg fungerar. Utredningen har kommit fram till att det behövs möjligheter att åberopa lagstöd i nödlägen, en ramlagstiftning som innehåller flexibla lösningar, till exempel kammaromröstningar på distans.
Jessika Roswall tycker likt Per Westberg att det har funnits en viss inkonsekvens i organisationen kring pandemiarbetet.
– Partierna gjorde lite olika och premisserna har varierat. Å andra sidan är det svårt att komma runt att alla gör olika i ett sådant här läge. Det fantastiska är att riksdagen har nått samförstånd och kommit överens. Gruppledarna har varit väldigt lösningsorienterade.
Skypekritik och ensamhet
I utredningen framgår det att pandemin både har inneburit svårigheter att utföra sitt riksdagsuppdrag men också att de tillfälliga förändringarna öppnat upp för nya moderna lösningar.
– Det har varit blandade reaktioner från ledamöterna men mitt intryck är att det har gått förhållandevis bra. Jag har förstått att det har varit en del klagomål om it-kapaciteten och att Skype inte har fungerat så bra, säger Per Westerberg.
– En annan svårighet har varit att ledamöter inte har kunnat kommunicerat med media på samma sätt när de arbetat hemifrån.
Roswall lyfter samma kritik mot de tekniska förutsättningarna. Hon menar också att det för henne som oppositionspolitiker är en viktig kommunikativ del av det politiska arbetet som har gått förlorat under pandemin.
– Riksdagen var inte redo för att ställa om digitalt. Folk har kastats ut från Skypemöten till exempel. Fysiska möten är dessutom oöverträffliga när det gäller att förhandla.
Hennes uppfattning är också att många ledamöter likt många andra yrkesgrupper har upplevt den här tiden som tung mentalt.
– Vi har med ett ”ordmoln” i utredningen som skapades utifrån en enkät som besvarades av ledamöterna. Många beskrev då hemmaarbetet som ensamt, tråkigt och jobbigt.
Kommittén presenterar resultatet av sin utredning vid ett sammanträde i riksdagsstyrelsen onsdagen den 15 december.
Oenighet om M-KD-SD-budgeten – ”Det finns ingen återvandringsmiljard”
Skog (MP): Försök att stoppa bensinskattesänkning inte att ”leka regering”
