Tredubbling av amorteringslättnader sedan i höstas
Antalet hushåll som beviljats undantag från amortering har ökat kraftigt sedan i september förra året enligt statistik från Finansinspektionen. Men även om andelen ökat utgör de bara en procent av de som omfattas av amorteringskravet.
Inför valet lovade Moderaterna en paus av amorteringskravet för att stötta hushåll som fått kraftigt ökade räntekostnader. Efter valet såg den nytillträdda regeringen inte längre att det var möjligt att i det ekonomiska läget göra något åt amorteringskravet.
I stället lyftes den befintliga möjligheten att få amorteringsbefrielse, den så kallade amorteringsventilen, fram som en lösning för de hushåll som har det tufft samtidigt som regeringen gav i uppdrag till Finansinspektionen att se över om ventilen fungerar som det var tänkt.
Tredubbling av antalet lättnader
I en första delrapport i bolånerapporten för 2022 konstaterar Finansinspektionen att antalet beviljade lättnader ökat väsentligt. Under det fjärde kvartalet 2022 beviljades omkring 7500 låntagare amorteringsbefrielse. Det kan jämföras med 2500 beviljade ansökningar för perioden innan.
– Det är ungefär tre gånger så mycket som kvartalet innan. Så vi har sett att nivån har gått upp ganska mycket, säger Finansinspektionens chefsekonom Henrik Braconier i samband med pressträffen då bolånerapporten presenterades.
Finansinspektionen bedömer att det kommer att vara ännu fler som beviljas undantag under januari till mars i år än under slutet av 2022.
– Vi ser det som ganska naturligt att andelen ökar. Men vi säger också att det är viktigt att bankerna gör en individuell bedömning som tar hänsyn till låntagarens hela ekonomiska situation när man gör den här bedömningen, säger Henrik Braconier.
{{toplink}}
Otydliga riktlinjer
Samtidigt som andelen ökat kraftigt så utgör de som fått någon typ av lättnad endast en procent av de totala antalet som omfattas av amorteringskravet.
I rapporten skriver Finansinspektionen att den vanligaste anledningen till att bankerna avslår undantag är att låntagarna, även om de fått högre kostnader, fortfarande har tillräckligt med inkomster för att betala eller att de har sparade pengar de kan använda.
Men bankerna har också riktat kritik mot att riktlinjerna för hur den individuella bedömningen ska ske när de beviljar lättnader är för otydliga och att vissa inte använder ventilen fullt ut till följd av det.
– Den osäkerhet som finns har gjort att vi ännu inte kunnat nyttja det här undantaget. Vi vill att det ska vara tydligt, inte att olika kunder får olika besked, har Jonatan Ohlin, pressansvarig på Skandia tidigare sagt till Svd.
Finansinspektionen ger vissa exempel på när undantagen kan beviljas: arbetslöshet, längre sjukskrivningsperioder och dödsfall är några. Men myndigheten säger också att möjligheten att bevilja undantag inte är begränsat till de exempel de tar upp. Samt att det ska finnas en flexibilitet i regelverket för att underlätta för långivare och hushåll vid lånetillfället och när de ekonomiska förutsättningarna ändras.
”Vissa banker kan vilja ha mer vägledning”
Finansinspektionen vill i övrigt inte svara på hur man ställer sig till bankernas kritik eller om riktlinjerna för amorteringsundantag är tillräckligt tydliga.
”Det ska den här utvärderingen visa. Vissa banker kan vilja ha mer vägledning från oss, men vi menar att det är bankerna själva som beslutar om undantaget, det är de som ger lån och får stå för konsekvenserna om kunderna inte kan betala tillbaka. Det är viktigt att vi inte tar över det ansvaret.”, säger Finansinspektionens generaldirektör Daniel Barr till Dagens Industri.
Finansinspektionens slutgiltiga rapport om hur ventilen fungerar ska presenteras i juni i år. Regeringen har också aviserat en utredning av amorteringskravet men direktiven har ännu inte presenterats.
{{toplink}}
Myndighet ska granska Moderaternas valsatsning
Svantesson: ”Behöver veta vilka som bor i landet”
