Svensk offentlig sektor halkar efter andra länder i digitaliseringsrace

Av | | Skriv ut

Samtidigt som Sverige i EU-kommissionens övergripande kartläggning legat i topp i många år, fortsätter den offentliga sektorn att tappa placeringar. På den ansvariga myndigheten som ska vända trenden ser man både förklaringar och vägar framåt.

Sverige har under lång tid legat i topp generellt när den generella digitaliseringen i landet jämförs med de europeiska kollegorna av EU-kommissionen.

Men enligt en ny kartläggning dalar den offentliga sektorn fortsatt i sitt digitaliseringsarbete jämfört med resterande länder.

I den senaste kartläggningen dalar Sverige till 17:e plats, och blir bland annat omsprungna av Turkiet som också ingår i kartläggningen.

På myndigheten som har till uppgift att vända trenden, Digg, ser analytikern Arvid Perbo en trolig förklaring till det uppkomna läget.

– Svaret har kanske varit att vi har varit lite för nöjda tidigare. Vi har inte riktigt hängt med i sprinten som pågår i resterande EU. För det är viktigt att komma ihåg att vi fortsatt blir bättre, men andra ökar och springer snabbare, säger Arvid Perbo till Altinget.

Hur ska det knytas ihop?

Situationen har då enligt den hypotesen uppkommit till följd av att Sverige tidigt satsade på digitalisering, samtidigt som den decentraliserade samhällsmodellen lett till att många innovationer tagits fram på olika håll.  

– Hittade någon myndighet på en bra grej så kunde man köra på det och implementera det i sina system. Och det gick ju snabbt då, säger Perbo och fortsätter:

Men nu så handlar digitaliseringsutmaningen mycket om att knyta ihop säcken och få tjänsterna med varandra, fortsätter analytikern.

– Och då är det helt plötsligt ett problem att man kört sitt eget race i många år. Ser man då på länder som börjat resan senare, så har de kunnat förebygga det där. Och vara mer samkörda och samordnade från början. Det är en fördel för de länder som börjar senare i det här skedet av digitalisering.

Vad gör ni då för att lösa detta?

– Vi jobbar ju exakt med de här sakerna. Ett av våra stora projekt är det som vi kallar Ena, ett projekt som just jobbar med att etablera en infrastruktur för informationsutbyte mellan myndigheter och ta fram gemensamma byggblock som alla kan använda – såsom E-leg och digital post. För även om dessa tjänster finns, så används det inte överallt. Så man kan säga att arbete pågår, och pågår troligen inom rätt områden. 

Färdplan och strategi

Digitaliseringspolitiken ska få en ytterligare uppryckning i unionen, bland annat genom att EU-kommissionen ställt krav på att medlemsländerna ska ta fram en färdplan som ska visa på vilka åtgärder som planeras framöver.

Regeringen har också antagit sitt svar, och aviserar att en ny digitaliseringsstrategi ska tas fram i budgetpropositionen.

Mjuk styrning framför hård hand

Men med tanke på att mycket kraft har lagts lokalt på att ta fram egna lösningar, så kan det samtidigt vara utmanande att få fler att ansluta sig till gemensamma tjänster, eller tjänster som kan samordnas med varandra. 

– Det som kanske inte syns så mycket utåt för medborgare, är att vi inom Ena nu etablerar en struktur för styrning och samverkan mellan myndigheterna - trots att alla är självständiga och bestämmer själva. För det är oftast så att det blir bättre och mer kostnadseffektivt när vi samarbetar, säger Arvid Perbo.

Samtidigt är det också många som efterfrågar tydliga besked.

– För alla kommuner har exempelvis inte haft analyskapacitet eller teknisk kapacitet att ta fram lösningarna själva. Då är det ofta väldigt tacksamt om någon aktör utvecklar något som alla sedan kan använda.

Effektivitet framför service

Men Perbo pekar samtidigt på att kartläggningarna och jämförelserna på EU-nivå också kan hjälpa oss se en annan aspekt av digitaliseringen, än den vi oftast talar om i Sverige.

– De handlar oftast om effektivitet när man talar om digitalisering, och det är visserligen väldigt viktigt. Men digitalisering är också en servicefråga. Vi talar ofta om effektivitet i termer av att spara pengar och tid – men digitalisering är också ett sätt att skapa bättre tjänster för medborgarna. Det är lite av en kulturfråga som är svårare att greppa, men som kanske också kan förklara varför vi halkar efter i mätningarna?

Forrige artikel Valforskaren Sören Holmberg fyller 80 år Valforskaren Sören Holmberg fyller 80 år Næste artikel Förslaget: Lägg ner Vetenskapsrådet Förslaget: Lägg ner Vetenskapsrådet
Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

Miljardförstärkning av Regeringskansliet: ”Krävs resurser”

300 miljoner kronor extra till Regeringskansliet föreslås i budgeten nästa år för att fullfölja regeringens reformagenda. Under mandatperioden kommer regeringen ha ökat budgeten för den egna myndigheten med nära 30 procent. ”Det finns behov inom många områden”, säger Elisabeth Svantesson (M).

Statskontoret avvecklas – namnet blir kvar

Regeringen och SD har bestämt sig. Statskontoret ska avvecklas i januari 2026. Myndighetens verksamhet ska i stället in i Ekonomistyrningsverket som byter namn – till Statskontoret.